21 okt. 2008

Marcus Birro: "Rör inte familjen, egoister!"

Drevet mot kärnfamiljen är hårdare än någonsin, tycker Marcus Birro. Foto: Pressens Bild
Jag måste erkänna min okunnighet. För ett par dagar sedan visste jag inte vem Marcus Birro var. Nu vet jag lite mer. Först läste jag om honom på Bengts blogg, sedan var det ett reportage i Dagen om Birros medverkan i Svenska Kyrkans stiftsfest, Gud08, och sedan läste jag hans krönika i Expressen.

I Expressen skriver Birro:
"Det politiskt korrekta drevet mot kärnfamiljen är starkare än på länge. Kvinnan ses som en idiot om hon blir förälskad. För minsta lilla bråk eller lågkonjunktur i ett förhållande är receptet: skilj dig. Det anser poeten och författaren Marcus Birro. Den nya, cyniska människan tar allt större plats. Det gigantiska egot sjunger sin lovsång. Tvåsamheten och familjen är en motståndskamp mot ytligheten och den nya tidens våldsamma egoism, skriver han....
Vi lever i en tid av sönderfall, i en tid när familjen och tvåsamheten attackeras...
Vi lever i en tid där individen sätter sig själv i centrum. Det är vi som räknas, men enbart var och en för sig...
Det politiskt korrekta drevet mot kärnfamiljen är starkare än på länge....
Människor sitter mitt emot varandra med russinskrynkliga ansikten och i blicken tvärsöver köksbordet ryms ännu ömhet och åtrå efter alla år, ryms kärlek och längtan, trygghet och innerlighet. Det är det största som finns. Människor som älskar varandra trots alla lockelser längs vägen, trots alla hinder, alla egon, alla skrytbyggen, allt sönderfall. Att leva ihop med en annan människa är den ultimata formen av antiegoism. Det måste finnas plats och tid för kärleken, för troheten, för drömmen om en familj som en urkraft. Vi är många som drömmer hårt om en familj. Vi är över en halv miljon ofrivilligt barnlösa i Sverige. Är våra drömmar om en familj ingenting värda i den politiskt korrekta adelns agenda? Jag tror tjurskalligt envist på kärleken och på äktenskapet. Jag vägrar ge efter för den nya tidens vulgära cynism."

Tack Birro för vad du skriver och tack Expressen att ni vågar ta in en så politiskt inkorrekt krönika. Tänk vilken folkstorm och mediedrev det skulle ha blivit om någon kristen företrädare från "Bevara äktenskapet", "Claphaminstitutet" eller någon kyrka hade skrivit samma sak. Jag är säker på att Expressen inte skulle ha publicerat det. Tack för att det "förbjudna" fick sägas.

Bengts blogg skriver:
"Marcus Birro gästade TV 4 på söndagmorgonen och berättade om sorgen efter att nu för andra gången ha förlorat ett barn innan graviditeten var fullgången. Birro gjorde ett starkt intryck på mig genom sin integritet och sitt mod. Tidigare missbruk som han rehabiliterat sig från samt den genomgångna sorgen har inte brutit ner honom utan gjort honom till en älskande och öppen människa som delar med sig av sin livserfarenhet. Sådana förebilder behöver vi.
Jag imponeras också över hans konstruktiva sätt att möta konflikter: I samband med förtalet från Katrin Zytomierska är han beredd att se bortom den personliga hämnden och problematisera den den hårda och kränkande jargongen som finns i program som Idol, likaså i samband med den oförståelse paret mött ifrån sjukvården i samband med missfallen."

Dagen skriver under rubriken "Poeten Marcus Birro blev utsedd till "profeten": Ni är rädda för allt":
"Svenska kyrkan har fått en ny profetcoach. Det är poeten Marcus Birro som utsågs till hedersprofet under stiftsfesten Gud 08, och han visade även prov på sin nya roll. - Ni är rädda för allt och håller upp ert trendkänsliga finger i luften, löd en av hans utsagor om Svenska kyrkan.- Det är höst. Det är höst i Svenska kyrkan och utträdena faller ner som höstlöv. Allt det vi byggt upp börjar knaka i fogarna. Det är höst och det är också förändringarnas tid. Det gäller också i Svenska kyrkan. Nu är tiden inne när vi måste falla på knä. Inte bara inför Gud, utan inför människor och be om deras tillit och förtroende. I den här tiden får vi kompisar som säger det vi inte vågar säga. Såna kompisar får Svenska kyrkan."

Som sagt, för några dagar sedan visste jag inte vem Marcus Birro var. Men nu vet jag lite mer. Det finns behov av den profetiska rösten i dagens samhälle. Just nu kanske det är som viktigast att göra sin röst hörd för äktenskapets och familjens försvar. Om några månader kan det vara försent om Riksdagen antagit en ny äktenskapslag.

peppebaron
http://www.rupeba.se/





1 kommentar:

Anonym sa...

Vi behöver profeter, dem skickar Gud med sitt uppdrag. Vi behöver också poeter, som på ett närgånget nästan obarmhärtigt sätt berättar för oss sin upplevelse av livet och tiden. Vart hör Marcus Birro? Jag tror han är poet, kanske profet, och jag har tyckt om honom sedan han varmed i "Godkväll med Robert Aschberg" första gången. Bra att han är igång fortfarande.