Lars Adaktusson skriver i Svenska Dagbladet under rubriken "Andligheten viktig för våra värderingar":
"Åtskilliga ideologier och samhällssystem har genom historien försökt utplåna människans mest centrala men ickerationella behov. Ändå är och förblir andligheten av fundamental betydelse – för våra värderingar, för vår kultur och vår historia; men framför allt för att den möter tillvarons mest brännande frågeställningar.
Det kan inte den nya fundamentalistiska ateismen ändra på."
Lars Adaktusson gör i sitt inlägg jämförelser mellan kärleken och religionen. Ateismens argumentation går ofta ut på att man bara tror det som kan bevisas. Och eftersom Guds existens inte kan bevisas så menar man att det förmodligen är så att Gud inte finns. Detta till trots att den stora majoritetena av jordens beolkningen alltid har trott och upplevt att Gud finns.
Man skulle kunna använda samma argument mot kärleken. Hur kan vi veta att det finns något som heter kärlek? Om vi ser oss om i världen ser det ju ofta ut som om det är motsatsen till kärlek som finns. Man skulle kunna försvara tron på kärleken med att så många upplever att den finns. Men det är ju enligt ateismen inget verkligt bevis.
Men vem skulle vilja leva ett liv utan kärlek?
Och få skulle vilja leva sin liv utan Gud?
Jag har tidigare skrivit om att man under upplysningstiden utgick från att tron på Gud snart skulle försvinna och ersättas av en förnuftsbaserad vetensksapstro. http://rupeba.se/Startsidan/tabid/36/EntryID/69/Default.aspx
Det har gått över hundra år sedan Upplysningstidens genombrott. Men utvecklingen har blivit den motsatta. Det har aldrig funnits så många kristna på jorden som i dag. Har de ateistiska humanisterna missat det?
peppebaron
2 kommentarer:
"Ateism" betyder inte alls att bara tro "på det som kan bevisas". Ateist är grekiska och betyder "Inte teist", alltså att inte vara en teist. Ateist är ett värdelöst ord egentligen.
Hur skall vi veta att det finns något som heter kärlek? Tja, att de flesta av oss upplevt kärleken kanske? Att den går att mäta kemiskt (oxytocin)... etc. etc.
Två tips till att bli tagen seriöst:
1. lär dig språket
2. förstå det du pratar om
Tron på Gud medför ju även tron på att Jesus är en inkarnation av Gud. Och primitivt nog tror Paulus att den inkarnerade guden (Jesus) slaktades likt ett blodsoffer.
Om nu blod av bockar och tjurar och stänk av askan från en kviga helgar de orena så att de blir rena i yttre mening, hur mycket mer måste då inte blodet från Kristus, som i kraft av evig ande har framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud, rena våra samveten från döda gärningar så att vi kan tjäna den levande Guden. Hebreerbrevet 9:13-14
Att göra en sådan föreställning fullt trovärdig tycker jag skulle vara svårt. Seden att offra på det sätt som Paulus beskriver skulle i dag anses som fullkomligt barbarisk, snarare än som en handlig som skulle kunna hjälpa mänskligheten till en något mindre konfliktfylld tillvaro.
http://hagaborg.blogspot.com
Skicka en kommentar