Nordic Choice Hotels

29 jan. 2009

Om äktenskapet


Åsikter bemöts med våld

Aggressiva motdemonstranter kastade på söndagen glasflaskor och sten mot en proisraelisk manifestation i Malmö. Foto: Siemeon Ogen/Scanpix
Från flera håll rapporteras det om tilltagande våld mot proisraeliska manifestationer och minnesstunder för Förintelsen.

Världen i dag skriver:
"Stenar och glasflaskor mot Israelmanifestation
Våldsamma motdemonstranter kastade stenar, glasflaskor, ägg och fyr­­verkeripjäser mot en pro-­israelisk fredsmanifesta­tion i Malmö på söndagen, samtidigt som de ropade ”död åt judarna” på arabiska. Polisen föste bort deltagarna i mani­festationen, i stället för att stoppa motdemonstranterna."

Dagen skriver:
"Livets ords minneskväll över Förintelsen stormades av antiisraeliska grupper
Trots ett massivt polisuppbåd utanför Livets Ords anläggning i Uppsala stördes minneskvällen över Förintelsens offer av demonstrationer."



28 jan. 2009

Jesus i Sverige och USA

Det är stor skillnad på vilken plats religionen får ta i Sverige och i USA. I Sverige påpekas det ständigt att kristendomen inte ska få ta någon plats inom politiken eller i det offentliga rummet överhuvudtaget.
Många vill förpassa religionen till den privata, icke-offentliga sfären. Det är ungefär som att säga att du har frihet att ha vilken religion du vill, bara du inte talar om det. Detta i ett land där staten och kyrkan har gått hand i hand i flera hundra år genom en statskyrka.
I USA är situationen helt annorlunda. Där har man markerat en tydlig åtskillnad mellan staten och kyrkan. Men i USA är det helt naturligt att Gud finns med i offentliga ceremonier som en presidentinstallation. Det handlar inte om ett formellt läsande av Fader Vår, utan om uppriktig, innerlig bön till Jesus.

"Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap och Fellow vid Claphaminstitutet har skrivit en artikel om Barack Obama och Gud. Här kommer ett utdrag:
När Barack Obama svor presidenteden den 20 januari 2009 gjorde han det med handen på en bibel. För detta tillfälle hade han valt att använda samma bibel som Abraham Lincoln lade sin hand på när han installerades som president den 4 mars 1861...

...Knappast kunde någon missa bönen innan Obama svor presidenteden. Den bads av Rick Warren, evangelikal pastor i Saddleback Church i Lake Forest. Installationsceremonin innehöll även en starkt patriotisk och religiös sång från 1832, "My Country 'Tis of Thee", sjungen av Aretha Franklin. Ytterligare en pastor medverkade vid högtiden, nämligen den åldrige medborgarrättsveteranen Joseph Lowery, en metodist som 1957 grundade The Southern Christian Leadership Conference tillsammans med Martin Luther King Jr.Den religiösa dimensionen återfinns även i Obamas installationstal. Han hänvisar till Bibeln, citerar Paulus, talar om Guds löften, om att Gud kallar oss och om Guds välsignelser, med mera, och avslutar talet med den välbekanta välsignelsefrasen: "May God bless you, and may God bless the United States of America". Till installationsdagarna hör även gudstjänster. Exempelvis inledde Obama dagen i S:t Johns Church. Den första arbetsdagen, den 21 januari, började med gudstjänstfirande i National Cathedral i Washington DC. Den radikala pastorn Sharon Watkins (Disciples of Christ) hade utvalts av Obama till att predika. Man kunde höra Amazing Grace sjungas. "

Läs hela artikeln i Dagen eller på Claphaminstitutets hemsida





27 jan. 2009

Man blir ju inte alltid bönhörd

I dag har det handlat mycket om bön. Det kanske inte har blivit så mycket bön, men det har talats mycket om bön.

På jobbet har jag arbetat med ett undervisningsmaterial om bön, bönhörelse och varför Gud ibland inte svarar på bön.
På kvällen var jag på Alpha-grupp på kåren i Nacka och ämnet var bön. Nicky Gumbel talade om bön, bönhörelse och varför Gud ibland inte svarar på bön.

Som exempel på omöjliga böner som inte blir besvarade berättade Nicky Gumbel om en pojke som bad till Gud efter ett prov i geografi: "Gode Gud gör så att Paris är huvudstad i Turkiet." Då kom jag att tänka på ett tillfälle före jul då jag var i en liknande situation och jag glömde bort att be.

Vi hade en tenta i lettiska språket på universitetet. Jag hade inte haft möjlighet att vara med på alla lektionerna och jag hade inte heller läst alla kapitlen i kursboken. Men jag gick till tentan i alla fall. Jag fick underkänt. Efter Nicky Gumbels undervisning tänkte jag vad som hade hänt om jag hade bett att Gud skulle förändra det lettiska språket så att allt jag skrivit hade varit rätt på lettiska. Jag bad inte om det, men tänk om....

Tänk om Gud hade ändrat det lettiska språket så att jag hade fått rätt. Då hade ju alla andra, som hade svarat rätt, fått fel på sina tentor och blivit underkända, medan jag som inte förtjänade det hade blivit godkänd. Det hade ju varit orättfärdigt, så det var nog bäst det som hände. Jag bad inte om det och Gud ändrade inte det lettiska språket.

Men nu har det handlat nog om bön i dag. Nu är det bäst att börja be...

PS
Detta inlägg ska inte ses som en teologisk utläggning om bönens möjlighter eller omöjligheter, utan är mest på skoj (om någons skulle tro något annat)

peppebaron

100 000-tals på marsch för livet i Washington

Pro Life-rörelsen i USA anordnade en marsch i Washington i torsdags. Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP Scanpix
Världen i dag skriver: "Pro Life-rörelsen hör inte till dem som gläds över att Barack Obama nu är USA:s president. Vid en stor marsch i Washington på torsdagen uppmanade 100 000-tals amerikaner Obama att respektera ofödda barns rätt till liv.
Den nytillträdde presidenten Barack Obama är sannolikt den mest uttalade förespråkaren för fri abort, utan några som helst restriktioner eller tidsgränser, som någonsin svurit presidenteden i USA. Men Pro Life-rörelsen har inte tystnat. På torsdagen, två dygn efter att den nye presidenten tagit plats i Vita huset, samlades flera hundra tusen amerikaner i Washington till den årliga March for Life-manifestationen. Arrangörerna hade också bjudit in president Obama, som dock som väntat avstod från att medverka. I inbjudan skrev March for Life:”Amerika behöver ditt starka ledarskap som hela folkets president för att stoppa det avsiktliga dödandet varje dag av omkring 3 000 pojkar och flickor före födseln och brutaliseringen av sinne, hjärta och kropp hos gravida mödrar”.

Under valrörelsen utlovade Obama också att skriva under en ny lag, Freedom of Choice Act, som upphäver alla restriktioner. Inga tidsgränser ska få finnas och för underåriga flickor ska det inte heller finnas krav på att föräldrar ska underrättas inför en abort. Hans abortsyn har satt sina spår i hans politiska bana tidigare, bland annat då han som senator i Illinois röstade emot att låta läkare rädda livet på barn som visar livstecken efter en abort.

Här står Obama i mycket stark kontrast mot president Bush, som under sin sista tid vid makten utlyste en vecka särskilt ägnad åt det mänskliga livets helgd."

"All form av otydlighet är förödande"

Stefan Swärd förtydligar sig i sin blogg om sina synpunkter på tidningen NOD:s artiklar om äktenskap. Här kommer några utdrag. Du kan läsa hela inlägget här>>
"Jag har många års erfarenhet av att undervisa och vägleda unga människor och de som nyligen har kommit till tro på Kristus. Inte minst ett stort antal personer som helt saknat kristen bakgrund. Och jag vet utifrån erfarenheten att en kristen syn på äktenskap, familj och sexualitet är ganska annorlunda än det som råder i vårt samhälle idag. Därför har jag under många år sysslat med att förklara och vägleda unga kristna och de som har kommit till tro på Kristus hur de kan och bör leva i lärjungaskap och efterföljelse till Jesus. Och ett antal gånger blivit överraskad över hur snabbt människor som blivit kristna, och som helt saknar kristen bakgrund, hur de har kunnat ställa om sig till ett kristet synsätt inte minst i samlevnadsfrågor.

Bland annat har jag sysslat en hel del med att vägleda sambopar där båda eller den ena har blivit kristen, om hur man kommer in i ett kristet äktenskap. Och det handlar naturligtvis om mycket mer än att bara ordna en vigsel. Det handlar om att ge vägledning om äktenskapet som ett förbund inför Gud. Och trohetslöftenas betydelse för den troende. Och att bygga sitt förhållande med Gud som grund. Och förklara varför sexualiteten är tänkt att fungera inom ramarna för ett äktenskapsförbund inför Gud. Det hör till första grunderna i kristen tro. Under dessa år har jag också mött alla varianter av sexuell läggning som existerar och har även där mångårig erfarenhet av att arbeta med själavård och förbön och ge vägledning till dem som vill leva som lärjungar till Jesus. Samt naturligtvis ge vägledning till gifta kristna par om hur man bygger en stabil och trogen relation som håller på lång sikt.

Utifrån min bakgrund och erfarenhet är all form av otydlighet förödande. Man behöver grundligt förklara hur vi ska leva som kristna, både utifrån Bibeln, men också utifrån erfarenheten, att det faktiskt fungerar bäst att leva som Gud vill.I den tid vi lever i när äktenskapet är utsatt för attack från alla håll, och där tydligen många kristna inte förstår varför man ska gifta sig utan tycker att man istället kan leva sambo, eller tycker att man har all rätt att skilja sig när äktenskapet går dåligt, i det sammanhanget tycker jag NOD:s otydlighet är olycklig. Att tala om att det finns olika samlevnadsformer, Jesus relativiserar den biologiska familjen, äktenskapet är inte förordnat av Gud etc. som görs på ett antal ställen i NOD-numret, det kanske kan fungera i ett stabilt kristet kontext där man har en klart definierad bild av vad en kristen syn är när det gäller samlevnad, äktenskap och sexualitet. Men utifrån min Stockholmsbakgrund fungerar inte detta."

Momshot allt närmre för second hand

Dagen skriver om momsens vara eller inte var i ett EU-perspektiv:
"Det finns effektivare metoder för Sverige att stödja ideella organisationer än momsfrihet för second hand-butiker. Det är EU-kommissionens syn på den pågående striden kring de svenska momsreglerna. - Direkta bidrag eller skatteavdrag kan göras utan EU-harmonisering, säger Maria Assimakopoulou, talesperson för kommissionen, till Dagen.

Sedan i somras har svenska finansdepartementet legat i förhandlingar med EU om moms på second hand-försäljning och liknande ideellt driven näringsverksamhet. Ulrika Hansson, jurist på finansdepartementet, säger att det fortfarande pågår diskussioner mellan regeringen och kommissionen. Men på frågan om hur prognosen ser ut för Sverige att få behålla sina gamla momsregler svarar hon:
- Inte så bra. Vårt "case" är inte jättestarkt."

Läs hela artikeln i Dagen>>

Läs också:
-Rör inte min secon handbutik i dagens ledarblogg>>

26 jan. 2009

"Snart är vi alla diskriminerade"

HÅKAN ERIKSSON och JACOB RENNERFELDT skriver i Expressen om diskriminieringskulturen som råder i Sverige. Här följer några utdrag ur artikeln:

"Bara en tiondel av befolkningen anses inte behöva särskilt skydd mot diskriminering, skriver författarna Håkan Eriksson och Jacob Rennerfelt: "Diskrimineringskulturen ger olika grupper grund för att hävda sin särställning utifrån den offerroll som ges dem. Intoleransen frodas och anspråken på omgivningens anpassning blir närmast omåttliga." "Den nya diskrimineringsombudsmannen Katri Linna bör få ett renodlat uppdrag, där myndighetsutövning inte sammanblandas med opinionsbildning."

Diskrimineringskulturen ger olika grupper grund för att hävda sin särställning utifrån den offerroll som ges dem. Den ena gruppen kan hävda att man är mer skyddsvärd än den andra och att man upplever sig mer kränkt än någon annan. Intoleransen frodas och anspråken på omgivningens anpassning blir närmast omåttliga.

I diskrimineringskulturens spår hittar man mannen som vägrar ta en kvinnlig arbetsgivare i hand, får sin a-kassa indragen och anmäler arbetsgivaren till DO, då han anser sig diskriminerad på religiös grund. Här finns ordföranden i RFSL som kallar kärnfamiljen för "homofobisk". Här finns aktivisten på den statligt understödda diskrimineringsbyrån som anmäler en glass för att var rasistisk. Här finns kvinnorna som ansåg att det var könsdiskriminerande att de inte fick bada topless i det kommunala badhuset. Här finns kvinnorna som ansåg det vara etnisk diskriminering att de inte fick bada fullt påklädda, från topp till tå, på det kommunala badhuset. Här finns den statliga ombudsmannen som likställer homosexuellas situation i Sverige på 2000-talet med de svartas situation i det rassegregerade USA i början av 1900-talet. Alla uppmuntrade och med stöd av en statligt finansierad diskrimineringsindustri som omsätter miljardbelopp.

Vår kartläggning, som bygger på diskrimineringsombudsmännens egna årsredovisningar från åren 2003- 2005, visar att Arbetsdomstolen, AD, inte avgjort mer än ett tiotal ärenden som drivits av ombudsmännen. Och med några få undantag har ombudsmännen förlorat målen. Till exempel, så lyckades Jämo 2005 påvisa köns-diskriminering i två ärenden, möjligtvis tre, om man inkluderar ett ärende som var förklarat som vilande. Under 2003 meddelade AD dom i fyra ärenden som DO drev. I samtliga fall avslog Arbetsdomstolen DO:s talan. Mellan åren 2003 och 2005 har 40 ärenden avslutats som drivits av Homo. Inte i ett enda ärende har Homo haft framgång i AD. Här finns med andra ord ett stort glapp mellan retorik och statistik. En första slutsats är att den nya diskrimineringsombudsmannen Katri Linna bör få ett renodlat uppdrag, där myndighetsutövning inte samman- blandas med opinionsbildning. En andra är att staten och våra politiker inte kan ge nytt bränsle till ett synsätt som riskerar att så split mellan olika grupper i vårt land. En tredje är att vi bör lämna diskrimineringskulturen bakom oss, och istället arbeta för en rättvisa som präglas av jämlikhet. I ett Sverige där alla faktiskt är lika mycket värda."

Läs hela artikeln i Expressen>>

Tystnad som informationsmetod

Siewert Öholm skriver i Världen i dag om tystnaden i svenska medier om sådana händelser som inte är politiskt korrekta att informera om:
"Jag tror, på fullt allvar, att Sverige på ett odemokratiskt sätt skiljer sig från de flesta västländer genom en i det närmaste enfaldigt samstämmig och stympad journalistik.Jag tror till exempel inte det finns något annat land i världen, förutom medierna i muslimska diktaturer, som skildrat Israel, mellanösternkonflikten och nu senast Gazakriget på ett så politiskt partiskt och dessutom förment känslomässigt sätt.

Cicilia Uddén i SR är den infamaste av alla när hon låter sitt eget israelhat kläs i ord av någon arabisk ”skräddare”, en förtvivlad men hatande mor, eller ett oskyldigt barn som får gråta ut sitt hat mot judarna. Att hon i sin rapportering bidrar till en växande antisemitism, bekymrar henne inte. Hon känner ju tydligen vare sig judar eller demokratiska araber. Hon känner i varje fall inga skräddare eller bokhandlare eller mammor i Israel. Men hennes ”journalistik” brister framför allt genom att hon medvetet tystar eller håller tyst med röster och fakta som skulle kunna skapa bredd, sanning och begriplighet i vad hon är utsänd för att beskriva."


Läs mer i Världen i dag>>

25 jan. 2009

Bibelen viktigere for nordmenn enn for svensker og dansker

Norska DagenMagazinet hänvisar till i Sifo-undersökning och skirver:

"Bibelen betyr mer for nordmenn enn dansker og svensker - og leses oftere i Norge enn i våre naboland.
Dette kommer fram i en bibelbruksundersøkelse som for første gang har blitt gjennomført i alle de tre skandinaviske landene. Det er svenske SIFO som står bak undersøkelsen, på oppdrag fra bibelselskapene i Norge, Sverige og Danmark. Det svenske bibelselskap har i fire år vært oppdragsgiver for tilsvarende undersøkelser i Sverige. Ifølge undersøkelsen leser 11 av 100 nordmenn Bibelen daglig eller ukentlig, mens det tilsvarende tallet for Danmark er 5 av 100. Bare 2 av 100 svensker oppgir å bruke Bibelen like ofte."

Läs hela artikeln i DagenMagazinet>>

Veckans länk vecka 5-6

Veckans länk på rupeba.se för vecka 5-6 är Emmanuel Karlstens blogg. Emmanuel är redaktör för dagen.se och bloggar flitigt och läsvärt. Klicka på bilden för att komma till Emmanuels blogg.

24 jan. 2009

Ta Gud på orden

Bibelns dag
Söndagen den 25 januari är Bibelns dag i Sverige. En dag då vi fokuserar på betydelsen av att läsa Bibeln. Men för att leva och överleva som kristen räcker det inte med att ha en bibeldag per år.
Jesus säger: "Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria."(Joh 8:31-32)

Förr brukade man säga att Bibeln är den kristnes mat. Om det vore så, skulle kanske många kristna vara undernärda eller döda vid det här laget. Tänk om det är så illa!

Bibelns betydelse ökar
Men det finns tecken på att Bibelns betydelse ökar. Inför Bibelns dag har det gjorts en Sifomätning. Den visar att 26 procent av invånarna i Sydsverige anser att Bibeln har ganska eller mycket stor betydelse för dem. För riket i stort är siffran 19 procent.
För stockholmarna kan man se en ökande trend. 2006 ansåg 15 procent att Bibeln är ganska eller mycket viktig. I dag är siffran 21 procent. (Källa Världen i dag 23/1)

Regelbunden bibelläsning
På samma sätt som det är viktigt med regelbundna måltider för att må bra, är det viktigt att komma in i ett regelbundet bibelläsande. Läs ett avsnitt varje dag och ta med dig något från din läsning in i dagen och påminn dig om det flera gånger om dagen. Det kan vara:
- en bön som du vill be
- ett ord till vägledning
- ett ord till uppmuntran
- ett ord som du vill memorera (lära utantill)

Ett sätt att läsa Bibeln regelbundet är att följa vår biblläsningsplan på http://www.rupeba.se/. Du kan välja att läsa kapitlet från Nya Testamentet eller kapitlet från Gamla Testamentet, eller båda.
Men läs inte för långa avsnitt. Det är bättre att läsa ett kort avsnitt och verkligen begrunda och be över det, än att ha som ambition att läsa så långt som möjligt.

peppebaron

22 jan. 2009

Hur man använder statistik i lobby-syfte

I går skrev jag att man i morgonnyheterna som första-inslag på TV gång på gång basunerade ut nyheten att 70% av prästerna i Sverige är positiva till att viga homosexuella par.
Dagen skriver i en artikel att Statistiska Centralbyrån är kritisk till hur undersökningen genomfördes:
"Nära sju av tio präster inom Svenska kyrkan som svarat på en enkät från SVT:s Rapport kan tänka sig att viga homosexuella par i kyrkan.
På Statistiska centralbyrån, SCB, är man kritisk till att Rapport begärt att de som svarar ska uppge sitt namn. Det leder till att siffrorna riskerar att bli missvisande"
Så här ligger det till:
1700 präster tillfrågades och endast 62% svarade på enkäten. Det innebär att man fick in svar från 1054 präster. Av dessa svarade 68% att de var positiva till att viga homosexuella par. Det betyder att 717 präster svarade ja på frågan. Av 1700 tillfrågade präster svarade alltså 717 präster ja, vilket innebär 42% av de tillfrågade.
Ändå blir huvudnyheten som man går ut med att 70% av prästerna är positiva till att viga homosexuella par.
Vad är orsaken till att man väljer att gå ut med en missvisande rubrik om inte att man vill använda statistiken i opinionsbildande syfte?

peppebaron
www.rupeba.se

En kyrka som vänder kappan efter vinden

Det är torsdagsmorgon på hotellrummet i Jönköping och TV:n står på i bakgrunden. Nyheterna redovisar en undersökning som SVT låtit göra som visar att ca 70% av prästerna är positiva till att viga homosexuella par. Ca 20% av prästerna vill inte viga homosexuella par.

Många präster ville inte svara på frågan för att inte försvåra kommande anställningar inom kyrkan. Detta bekräftades i nyhetna av en kyrkoherde som talade om att det skulle vara svårt att vara präst i hans församling om man var negativ till att viga homosexulla par.

Som motivering till den positiva inställningen till att viga homosexuella par angav nyhetsreportaget att kyrkan var rädd att den annars skulle förlora medlemmar och att den skulla förlora sin plats i det moderna samhället.

Det är uppseendeväckande att representanterna för den lutherska kyrkan som bygger på "skriften allena", inte på något sätt hänvisar till Bibeln. Det hade varit trovärdigare om man sagt att alla tidigare generationer av kristna har tolkat Bibeln på fel sätt och att man nu har vi funnit den rätta tolkningen.

Men i stället för att hänvisa till det grundläggande dokumentet för kristen tro, sticker man upp fingret i luften för att känna vart vinden blåser.

Undersökningen visar också att prästerna i Stockholms stift är de som är mest positiva till att viga homosexuella par. En företrädare för prästerna i Stockholm som intervjuas i nyhetssändningen påpekar stolt att det är normalt att det är prästerna i Stockholms stift ligger före de andra och leder utvecklingen.

Jag blir beklämd då jag ser företrädare för en "idéburen" rörelse vara så villiga att överge idén för att i stället villigt låta sig föras fram på opinionsvindarna för att inte förlora medlemmar.

peppebaron
http://www.rupeba.se/

PS Ordet "kyrka" i rubriken avser inte Svenska Kyrkan. De strömningar som diskuteras i inlägget kan förekomma i många olika kyrkosamfund.

DN Dagen Dagen Dagen

21 jan. 2009

Högerextremister på korståg i Sverige

Utvecklingen hos flera kyrkor mot att bli sekulariserad, liberalteologisk, synkretistisk och udd-lös banar väg för fundamentalistiska högerextrema proteströrelser. En kyrka som inte längre representerar en stark tro på en levande Gud som har makt att förvandla människors liv har alltid varit en grogrund för extrema rörelser inom kristenheten.

Tidningen Dagen skriver:
"En högerextremistisk kristen rörelse försöker etablera sig i Sverige. De ser sig som de sanna katolikerna och en av deras fyra biskopar är uttalad förintelseförnekare. Katolska kyrkan i Sverige har brutit alla band med rörelsen. Men i Svenska kyrkan har de fått hålla mässor.

I kvällens Uppdrag granskning avslöjar SVT att den konservativa katolska gruppen SSPX, på svenska kända som Prästbrödraskapet S:t Pius X, planerar vad de kallar för "det svenska korståget". Gruppens grundare bannlystes 1988 av påven och Katolska kyrkan i Sverige vill inte ha med rörelsen att göra. Anledningen är bland annat kopplingarna till högerextremistiska grupper och att företrädare för SSPX uttalat antisemitiska och rasistiska åsikter."

Se också Uppdrag granskning som sändes i SVT1 onsdag kväll kl.20.00

peppebaron

"Min Gud"

Det postmoderna tänkandet influerar mer och mer det kristna tänkandet. Många kristna i USA och i resten av världen, har svårt att ta till sig en färdig gudsbild eller att acceptera Bibelns Gud. Det har blivit vanligare att var och en skapar sin egen religion med sin egen Gud genom att blanda de olika uppfattningar som finns i samhället.

Dagen skriver om en amerikansk undersökning:
"Individualismen gör allt större avtryck även bland USA:s kristna. Fler och fler snickrar sin egen teologi, snarare än accepterar sin kyrkas. Och nästan varannan evangelikal tror att andra religioner också kan leda till frälsning.
Barna Group, ett opinionsinstitut med USA:s kristenhet som specialitet, offentliggjorde i måndags en ny studie. De har intervjuat 1004 personer över 18 år om deras inställning i teologiska frågor.

- Antalet människor som fungerar som sin egen teolog ökar, sa George Barna när resultaten presenterades, enligt Christian Science Monitor.

-71 procent av de tillfrågade uppger att de snarare ställer samman sin egen teologi från olika samfund och religioner, än köper sin egen kyrkas ställningstaganden i olika frågor. Bland evangelikaler var den siffran 61 procent. Bland de tillfrågade under 25 blev trenden än tydligare: 82 procent.
-En tredjedel tror att Jesus också syndade när han gick här på jorden.
-Nästan hälften tror inte på djävulen.
-Två femtedelar känner inte att de har någon skyldighet att dela med sig till andra av evangeliet."

Inga-Märtha Isacson skriver i Dagen om förhållandet i Sverige:
"Finns det några likheter med Sverige när det gäller tendenserna i USA?

- Ja, om man ser över en 50-årsperiod så är pastorns möjlighet att påverka sin församling genom förkunnelse oändligt mycket mindre i dag. Man hade fler gudstjänster då, ingen konkurrens från tv eller dator. De flesta medlemmarna gick inte på bio eller teater, och man läste i regel bara böcker och tidskrifter från det egna samfundet.

Individualistisk sätt
- I dag går inte ens de mest aktiva medlemmarna i kyrkan varje söndag. Bibelläsandet har gått ned, och man läser inte så mycket kristen litteratur. Så det är klart att även den enskilde medlemmen formar sin tro på ett individualistiskt sätt, inte utifrån sin kyrka eller sitt samfund."

peppebaron
http://www.rupeba.se/

Ny gaverekord for Frelsesarmeen

Norska DagenMagazinet skriver (Foto Scanpix):
"Frelsesarmeen opplever rekord for tredje år på rad - tross finanskrise og mye bråk rundt homofiles plass i ledende stillinger i organisasjonen.
"Det kan ennå hende at flere kroner blir rapportert inn, men foreløpig har vi 20.976.124 kroner. Det er tidenes beste resultat for tredje år på rad, og en pen økning fra fjorårets 19.856.000. Kronene er kommet inn via over hundre gryter rundt om i landet, salg av bonger på Coop-butikkene, og internett," heter det i en pressemelding fra Frelsesarmeen.
Ola Grytten, frelsessoldat og professor i økonomi, er ekspert på krakk og kriser. Han forteller at i krisetider er det sosiale arbeidet til private aktører som Frelsesarmeen enormt viktig. - Det viser den økonomiske historien; mange faller utenfor det offentlige nettverket, og blir avhengig av støtte fra Frelsesarmeen. Og til dem som har penger hadde Grytten et uventet tips før jul: - Putt dem i julegryta! I nedgangstider er det uansett ikke lett å oppnå økonomisk gevinst. Det er tvert imot tid for å tenke profitt i form av hjelp fremfor kroner. "

Läs hela artikeln i DagenMagazinet>>

20 jan. 2009

Gud sträcker sig ut mot dem som lider

Det är normalt att föräldrar älskar sina barn lika mycket. Men om ett av barnen skadar sig, blir mobbad eller får lida på något annat sätt, så finns förälderns hela uppmärksamhet hos det barnet som för stunden har det svårt.

Det kanske till och med är så att mamma och pappa lider mer än barnet i sådan situationer.

På samma sätt är med med Gud. Han har alltid sträckt sig ut mot dem som lider. I andra Moseboken får folket som trodde att ingen såg deras nöd höra att Gud hade sett dem och hört dem, att han kände till deras lidande och att han hade en utväg för folket (2 Mos 3:7-8).

Många gånger i Gamla Testamentet uppmanar Gud folket att värna om dem som Gud lider med: änkan, den faderlöse och invandrare.

I Nya testamentet är Gud den samme. Jesus sträcker sig ut mot de sjuka och utstötta.

Den kristna kyrkan har i alla tider värnat om dem som staten inte haft vilja och/eller förmåga att hjälpa. Det är statens uppgift att värna om sina medborgare, men då statens socialpolitiska program inte har räckt till har kyrkan varit tvungen att gå in. Både i avantgardefunktionen som utmanar staten att ta sitt ansvar, och i den utförande funktionen genom kyrkans sociala arbete.

Jesu socialpolitiska program presenteras i Matteus 25: Mätta de hungriga (v.35), Ge kläder till dem som saknar kläder (v.36), besöka dem som sitter i fängelse (v.36), besöka de sjuka (v.36).

Men Jesus presenterar inte bara ett socialpolitiskt program, han ger också ett motiv, en drivkraft för att kyrkans hjärta ska brinna för de svaga: "Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig" (Matt 25:40).

peppebaron

Läs också i Dagen om att Gud har ett socialpolitiskt program, en artikel skriven av
Carl-Erik Sahlberg, domkyrkokomminister
Eva Johnsson (KD),
riksdagsledamot Anna Sophia Bonde, präst i Svenska kyrkan
Bengt Malmgren, läkare
Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Kristna röster i samhällsdebatten?

Jag skrev förra veckan ett inlägg under rubriken "Varför ska inte kristna röster få höras i samhällsdebatten i ett demokratiskt samhälle?".
Jag fick en del kritiska kommentarer till inlägget som jag vill kommentera helt kort.

Lars Rudström skriver:
"Jersild har aldrig sagt att religiösa (kristna) människor INTE får ha åsikter om etiska eller andra frågor i debatten. Han framför enbart sin oro för hur kristna fundamentalister, exempelvis påven i Rom, angriper dagens moderna, sekulära samhälle.Givetvis får de religiösa, liksom de sekulära framföra åsikter.
Men religionen som tro (oavsett hemhörighet) skall inte och får inte styra samhällspolitiken. Politiken skall styras av politiska ideologier, ej religiösa. Se vad som hände i Iran! Dessutom anser jag att en TRO inte skall sammanblandas med VETANDE.
Trodde att den saken var avgjord för snart 50 år sedan i Sverige tack vare I Hedenius filosofiska verk: Tro och Vetande.
Prelaterna skall hålla sig till kyrkan och dess lamm. Rör inte vårt samhälle! Ni har gjort tillräckligt mycket elände för de fattiga."

Min kommentar
Lars Rudström skriver att "politiken ska styras av politiska ideologier, ej religiösa", och så nämner Lars Iran som ett varnande exempel. Det verkar som om Lars lever i tron att politiska ideologier skulle vara en garant för att ett gott samhälle.

Både nazismen och sovjetkommunismen är politiska ideologier som under 1900-talet terroriserade världen och sin egen befolkning. Man skulle med exakt samma argument som Lars Rudström själv använder skriva att politiska ideologier borde vara förbjudna då det handlar om att styra samhällsutvecklingen.

Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan politiska ideologier och religiösa. Nazismen hade inslag av både "religiösa" massmöten och persondyrkan. Om vi fortsätter att dra ut konsekvenserna av Lars Rudströms resonnemang borde alltså åsikter förbjudas helt, eftersom åsikter har fört med sig så mycket ont. Den uppfattningen att andra åsikter än mina egna borde förbjudas delades ivrigt av både Stalin och Hitler.

Resonnemanget om tro och vetande är också svårt att förstå. Menar Lars Rudström att politiska ideologier bygger på vetande? Varken kommunismen, nazismen, socilademokratin eller någon annan ideologi bygger på vetande. De politiska ideologierna bygger helt och hållet på åsikter och inte på någon objektiv sanning.

Ovanstående kommenterar även Anonym som skriver: "Åsikter får alla ha, även de som tror på voodoo, men regler som bygger på vissa människors ogrundade tro och inte på vetande, får aldrig påverka samhället."

Lars Rudström avslutar med att uppmana de kristna att inte röra vårt samhället "ni har gjort tillräckligt mycket elände för de fattiga". Om det finns någon som har tagit sig an de fattiga har det väl varit de kristna. Där de politiska ideologierna har stått handfallna, på grund av bristande vilja eller bristande förmåga, så är det ofta de kristna hjälparbetarna som har varit de fattigas enda stöd. Se till exempel Moder Teresa eller Frälsningsarméns hjälparbete i världens slumområden.

Efter att ha hämtat andan återkommer Lars Rudström med ytterligre en kommentar:
"Dessutom är ni oss alla icke-troende skyldiga svaret på Teodice-problemet. Där håller ni er skickligt undan sedan hundratals år!"

Teodicéproblemet handlar om hur man kan tro på en god Gud då det finns så mycket ont i världen. Jag tror att det krävs en mycket större tro än den många kristna har om man ska tro på den ateistiska humanismens uppfattning att människan är god i sig själv. Se bara hur det ser ut i världen.

Men om Gud inte finns och om det inte finns några gudagivna etiska levnadsregler, då är det bara utvecklingsläran som gäller. Och utvecklingsläran bygger på den starkastes överlevnad. I utvecklingsläran är mord och våldtäckter något naturligt och gott. Det befrämjar det naturliga urvalet och samhällets fortbestånd.

Nej, det är nog så att de länder där det i dag råder, yttrandefrihet, åsiktsfrihet och demokrati, är uppbyggda med kristendomen som grund.

peppebaron

19 jan. 2009

Veckans länk på rupeba.se vecka 3-4

Veckans länk vecka 3-4 på www.rupeba.se:

Fred i mellanöstern
Med fokus å Israel

Bloggens uppgift är att verka enl FiM:s portalparagraf:
att informera om staten Israel och om utvecklingen i Mellanöstern och
att motverka desinformationen om konflikten i området.

(Se även inlägget det tidigare inlägget på rupeba.se om behovet av alternativ nyhetsbevakning "Svenska massmedia och bevakningen av mellanöstern" )

16 jan. 2009

Martyrideologi

Palestinier sörjer sina döda i Gaza. Foto: Muhammed Muheisen

Eli Göndör skriver i Dagens Nyheter:
"I Hamas värld helgar ändamålet människors död.
Civila dör på Gaza i första hand för att martyrskapet är Hamas strategiska val i kampen mot Israel....
...Hamas har i sina val varit sin ideologi trogen. Vapen och sprängämnen hade kunnat gömmas i mindre tätbefolkade områden eller grävas ner i obebyggda omgivningar. Sådana finns det trots allt gott om i Gazas utkanter. Fabriker för utveckling av raketer hade också kunna placeras i mindre tätbefolkade områden. Ledande Hamasmedlemmar som visste att de skulle bli mål för Israels riposter behövde inte bosätta sig i anknytning till lekskolor eller sjukhus. När raketerna från Gaza började falla i Israel var manegen krattad. Oavsett omfattningen av Israels motangrepp skulle martyrer skördas. Hur många skulle framtiden få utvisa.För en organisation vars ideologi är djupt förankrad i martyrskapets ädla och heliga kraft är människors liv medel som helgar ett ändamål. I Hamas värld skall vägen mot segern över de otrogna kantas av martyrernas blod oavsett om de valt att bli martyrer eller ej."


peppebaron
www.rupeba.se

14 jan. 2009

Varför ska inte kristna röster få höras i samhällsdebatten i ett demokratiskt samhälle?

För något år sedan skrev dåvarande socialministerna och medlemmen i Humanisterna, Morgan Johansson, att religiösa åsikter inte borde få vara med i det politiska samtalet.

Nu skriver PC Jersild i artikel i Dagens Nyheter att man borde få föra den etiska debatten utan inblandning av kristna synpunkter.

Dagen har på ledarplats kommenterat Jersilds åsikter:
"Författaren och läkaren PC Jersild tycks ha tagit som sin särskilda uppgift att med Dagens Nyheter som plattform jaga det kristna samhällsinflytandet på porten....

Problemet är att Jersild tycks ifrågasätta kristnas rätt att på demokratisk väg påverka samhället med sina åsikter och värderingar. Då talas genast om tvång, och om imperialism. Logiken haltar, minst sagt.

"Den religiösa imperialismen slår till och håller sig kvar på en rad områden", skriver Jersild i sin krönika. Till de områdena hör bland annat abortfrågan och frågan om dödshjälp, får läsarna veta. När man från kristet håll uttrycker tanken att livet är heligt och därför inte bör släckas avfärdas det som "bannbullor". Många medicinsk-etiska frågor "är tillräckligt svåra utan religiös inblandning. Låt oss i lugn och ro diskutera dem öppet", heter det i Jersilds DN-krönika. Här vandrar författaren på väldigt tunn is, om han vill vara en demokratins företrädare. Varför ska just religiösa människor förvägras delta i debatten om aborter, fosterdiagnostik och dödshjälp? Hur går denna eliminering ihop med önskan att diskutera de här frågorna öppet? Svaret är: Det går inte alls ihop."

Vad har du fått?

( Örnäsets kyrka Foto: Gert Lundström) Det är tidigt söndag morgon. Om några timmar börjar avslutningsgudstjänsten i den ekumeniska vinterveckan i Luleå 2009. Veckan har innehållit många olika slags samlingar: bönemöte, bibelstudium, cafékväll, pastorssamling, mansfrukost och gudstjänster.

I går kväll talade Rut i Pingstkyrkan occh i dag ska jag tala i Örnäsets kyrka.
Frikyrkofolket och medlemmar från olika församlingar i Svenska kyrkan kommer säkert att närvara. Dessutom kommer det att vara ca 70 konfirmander i kyrkan.

Episteltexten är hämtad från Efesierbrevet 1:7-14:
"7 I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd 8 som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. 9 Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, 10 den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden. 11 I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut, 12 för att vi som har vårt hopp i Kristus skall prisa hans härlighet och ära. 13 I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill. 14 Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas."(Från Folkbibeln.com)

Det talas om att vi
-är friköpta (är betyder att det är något som håller på just nu)
-har förlåtelse
-har fått ett arv
-har fått vi frälsning
-har fått den Helige Ande



Det står inte att vi ska få allt detta. Det står att vi har allt detta.

Det är skillnad på ska och har. Ska är något som gäller före, har är något som gäller efter.


Före julen kanske vi hoppades att vi skulle få något speciellt. Vi kanske till och med bad om det genom att skriva det i en önskelista. Om vi sedan fick det vi önskat, så är det inte längre något som vi ska få, det är något som vi redan har.

Det är skillnad på vad som gäller före julen och efter julen.
På samma sätt är det skillnad på det som händer före Kristus och det som hände efter Kristus.

Vid vår julklappsutdelning hemma var Daniels flickvän inte med. Hon var hos sina förädrar. Vi hade köpt en present till Jessica. Daniel fick den med sig hem till Norge för att ge den vidare till henne. Från vår sida sett hade hon redan fått presenten. Den var hennes. Men det visste inte hon och hon hade inte tagit emot den.

Sedan vet vi inte riktigt vad som hände. Kanske Daniel glömde bort att lämna fram den omedelbart. Kanske var det så att hon hittade presenten några dagar senare och såg att den var till henne. Den hade varit hennes en längre tid, men hon hade inte haft någon glädje av den, för hon hade inte tagit emot den. Men så snart hon fick kunskap om att det fanns en present till henne, kunde hon ta emot det som egentligen redan var hennes. Efter några dagar ringde hon och tackade för presenten, och då visste vi att hon tagit emot den.

Vet du om att du är friköpt?
Vet du om att det finns förlåtelse för dig?
Vet du om att du har fått ett arv?
Vet du om att Jesus dog för att ge dig frälsning?
Vet du om att du har fått den helige Ande?

Då vi förstår det, kan vi öppna vårt hjärta och ta emot det som Jesus redan gett till oss. Det ber Paulus om i bönen som kommer omedelbart efter dagens text:
"Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv"(Ef 1:18 FB).

Och då jag förstår att Gud redan gett det, och att det var till mig, kan jag sluta hoppas att jag ska få det, och börja tacka för att jag redan fått det.

peppebaron
www.rupeba.se

Fogh försvarar Israel

Dagens Nyheter skriver:
"Medan övriga nordiska regeringschefer kritiserat den israeliska krigföringen i Gaza tar Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen klart parti för Israel.
Fogh anser att kritiken mot Israel är snedvriden och att man glömmer bort att det faktiskt var Hamas som utlöste konflikten med sin raketbeskjutning.
- Det finns en tendens till en mycket ensidig kritik av Israel i denna sak. Det är Hamas som har brutit vapenvilan, sade Fogh vid veckans pressmöte på tisdagen."

Läs också i dagens Nyheter: Hamas sköt från kliniken

13 jan. 2009

Den andra missuppfattningen

I går skrev jag utifrån Matteus 7 om Två vägar, två hus och två missuppfattningar.
Inlägget i går handlade om missuppfattningen om de två vägarna. I dag handlar det det om missuppfattningen om de två husen.

Jesus berättar i Matteus 7 om två män som bygger varsitt hus. Den ene kallas för en vis man och den andre för dåre. Den vise mannen byggde sitt hus på en klippa och den andra byggde sitt hus på sand. Sedan kom vinden och stormarna. Det blåste lika mycket på bägge husen. Att bygga sitt hus på klippan innebär inte att vi slipper stormar.

Resultatet av stormarna, blåsten, störtfloden och regnet var att huset på sand föll samman, medan huset som var byggt på klippan stod fast.

Detta är en typisk söndagsskolberättelse och det finns en mängd sånger för barn om den här berättelsen.

Men vad är då skillnaden mellan den vise mannen och dåren? Bägge två tog emot Guds ord. Bägge två läste lika mycket i Bibeln eller hörde lika många predikningar. De kanske till och med hörde till samma församling. Det var ingen skillnad på om de hörde Guds ord eller inte.

Skillnaden är att den vise mannen gjorde något med det han hörde. Han omsatte ordet i sitt liv. Han både hör och gör Guds ord. Dåren däremot hörde Guds ord men gjorde inte efter dem. Han hör men gör inte.

Meningen med att ta emot Guds ord är inte att stimulera vårt intellektuella tänkande. Meningen är att förvandla våra liv. Att låta ordet "bli kött". I samma kapitel säger Jesus: "Inte skall var och en som säger ´Herre, Herre´ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske faders vilja." (Matt 7:21)

Det räcker tydligen inte att säga ´Herre, Herre´, man måste göra det också.

I Hebreerbrevet kan vi läsa samma budskap:
"Ty evangeliet har predikats för oss liksom för dem. Men för dem blev ordet de hörde till ingen nytta, eftersom det inte genom tron hade smält samman med dem som hörde det" (Hebr 4:2)
Två grupper av människor hör samma predikan. För den ena gruppen blev det till ingen nytta. Tänk vilket slöseri med tid.

Guds ord vill göra nytta i våra liv!

"Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen och sanningen skall göra er fria" (Joh 8:32)

I liknelsen om såmannen, där utsädet är Guds ord, berättar Jesus om människors olika mottaglighet för Guds ord. Fyra människor tog emot Guds ord. För tre av dem blev ordet av olika orsaker till ingen nytta. Om den fjärde står det: "Men en del föll i god jord. Det sköt upp och växte och gav skörd." (Mark 4:8). Den fjärde måste vara den vise mannen som byggde sitt hus på klippan.

peppebaron

Två vägar, två hus och två missuppfattningar

Bibelläsningsplanen på rupeba.se uppehåller sig nu i Bergspredikan. I Matteus evangelium kapitel sju talas det om två vägar och två hus.

I berättelsen om de två vägarna berättar Jesus om att det finns två vägar. En smal väg som leder till livet och en bred väg som leder till fördärvet.
Den smala vägen verkar vara trång och besvärlig, medan den breda vägen är betydligt lättare att ta sig fram på.

Många kristna lever i den missupppfattningen att det skulle finnas tre vägar:
1/ En smal och besvärlig väg, fylld av självuppoffringar. Den är till för missionärer, pastorer, frälsningsofficerare och speciellt andliga kristna. Den vill vi inte gå!
2/ En bred och behaglig väg utan restriktioner. Problemet är att den leder till fördärvet. Den vill vi inte gå!
3/ Mitt emellan de två finns en kompromissens väg, för allmänt hyggligt kristenfolk där man kan få med sig det bästa från de två andra vägarna.

Problemet är att den vägen finns inte. Det finns bara två vägar. Många kanske invänder att man inte ska se livet i svart-vitt. Men i den här bilden som Jesus berättar är det verkligen svart-vitt som gäller.

Risken är att vi accepterar att vi alla ska leva i gråzonen och anpassa oss till den tid vi lever i. Till slut blir kanske den enda skillnaden mellan kristna och icke-kristna, att de kristna samlas i kyrkan en gång i veckan för att sjunga kristna sånger, medan man går på den breda vägen på väg mot fördärvet.

(Bibelläsningsplanen 13/1)
Den andra missuppfattning skriver jag om i morgon.

peppebaron

Läs gärna tidigare inlägg
Jesus säger att porten är trång, medan kyrkan försöker göra den så bred som möjligt
Är Jesus enda vägen, eller är han bara en av många vägar till Gud?

12 jan. 2009

"Stryk äktenskapet från vigselordningen"

Kyrkans tidning skriver:
"Ordet äktenskap bör tas bort från en framtida vigselordning. Det kommer kyrkostyrelsen att förslå i den remiss som nästa vecka sänds ut i den egna organisationen. Anledningen är den väntade nya lagen om könsneutrala äktenskap.
Kyrkans Tidning skrev nyligen att kyrkostyrelsen före jul bestämde att på remiss sända ett förslag till ny vigselritual. Bakgrunden är att riksdagen i mars väntas fatta beslut om en könsneutral äktenskapslagstiftning.
Sveriges Radios Ekoredaktion har nu tagit del av kyrkostyrelsens förslag, och där framgår att den nuvarande vigselordningens formulering ”Ni har nu ingått äktenskap” föreslås ersättas med ”Ni är nu äkta makar”.


Elisabeth Sandlund kommenterar förslaget i Dagen:
"Att ta bort termen Äktenskap är en usel lösning"
Är det verkligen sant att Svenska kyrkan vill slopa ordet äktenskap i vigselritualen, oavsett om det handlar om en- eller tvekönade par? Så har det hela framställts efter Ekots lördagsintervju med ärkebiskop Anders Wejryd. Men om jag förstår saken rätt är det möjligen - och förhoppningsvis - en övertolkning. Det verkar som att ett av förslagen till ny vigselordning som kyrkostyrelsen i nästa vecka släpper ut på snabbremiss till stiften bygger på den ritual som redan finns för välsignelse av samkönade par."


Nihilistbloggen (en blogg som normalt inte citeras här) skriver:
"Svenska kyrkan vill avskaffa ordet äktenskap i vigselordningen. På så sätt ska vigselakten anpassas till den nya lagen om könsneutrala äktenskap som väntas komma i maj.Enligt Sveriges Radios Ekoredaktion, som läst ett förslag till ny vigselordning, har alla formuleringar där orden "man" och "hustru" förekommer bytts ut mot "maka" och "make". Nu kan det komma att heta "Ni är nu äkta makar" i stället för "Ni har nu ingått äktenskap".Ordet "äktenskap", som i dag förekommer flitigt vid vigselakten, tas bort helt: "Äktenskapet är en Guds gåva instiftat till samhällets bestånd" ersätts med "Kärleken har sitt ursprung i Gud, förmågan att älska är Guds gåva till människan".
För att förstå vad jag menar, var vänliga att läs om den här meningen: "'Äktenskapet är en Guds gåva instiftat till samhällets bestånd' ersätts med 'Kärleken har sitt ursprung i Gud, förmågan att älska är Guds gåva till människan'." Vad är det som är konstigt i den här kråksången, förutom att man har bytt ut ett par symboliska ord? Jo, medan den första meningen i princip betyder: "Den heterosexuella familjen är den grundläggande pelaren för ett välfungerande samhälle", står det nu iställlet: "Kärleken mellan två människor är fint".

Ja, det låter mysigt, men oj vilken skillnad det blir på hur vi plötsligt förväntas att se på äktenskapet! Istället för att utgöra samhällsfundamentet, är vi helt enkelt bara kära i varandra, puss och kram. Vi har alltså förflyttat oss från vad som får ett samhälle att fungera, till vad som gör människor glada. Det är den mest korkade idé jag har läst om den här veckan, och slår både krokodiltårarna över sexistisk reklam och EU:s impotens över hotet från Ryssland.

Men alla bögar, flator, queers och homofiler då?
Låt dem ha ett eget område i samhället med egen moral, egen kultur och egna lagar. Låt dessa grupper avgöra sin egen framtid....
Det viktiga här är att VI VILL LEVA OLIKA LIV och därför bör samhället spegla dessa skillnader. Det gör det inte om vi har en lag för alla. Frågan ni ställde er innan ni började läsa den här kolumnen var: "Ok, är han konservativ kristdemokrat eller liberal homoaktivist?" Bättre upp, gott folk, jag är nihilist. Det innebär att jag i första hand suspenderar mitt omdöme för att bedöma situationen och försöka förstå vad problematiken är, och endast sedan intar en logisk position enligt vad som är bäst för vår kultur. I det här fallet avviker jag från båda läger, även om jag förstår känslorna och reaktionerna hos båda. Alltså: Äktenskap för hetereosexuella handlar om civilisationsfundament och samhällsbygge, äktenskap för andra grupper handlar om...tja, det där får ni reda ut själva med Gud."

Våldsvåg mot Israelsympatisörer

KAMPER: Det kom til harde sammenstøt mellom motdemonstrantene og politiet på Karl Johans gate i Oslo torsdag kveld.
Foto: Stian Lysberg Solum, Scanpix

Den senaste tiden har det utbrutit en våldsvåg mot människor som visar förståelse för Israel.

Norske DagenMagazinet:
Gatekrig i Oslo sentrum
En fredelig støtteerklæring for Israel utviklet seg til en real gatekrig i Oslo torsdag kveld. Rasende demonstranter gikk løs på israelsvenner og politi.

Ekstreme islamister i Norge oppfordrer til voldsbruk
Det fastslår Politiets sikkerhetstjeneste (PST) i en rapport publisert 8. desember. Rapporten er i utgangspunktet gradert, men det er lagt ut en ugradert kortversjon på PSTs nettsider. DagenMagazinet bringer utdrag her.

Världen i dag:
Hatattacker mot Helsingborgs synagoga
Judiska församlingen i Helsingborg angreps natten till trettondagen med en brandbomb.– Det känns vidrigt, säger Ulf Cahn och undrar vad som har hänt med hans uppväxtstad.

Dagen:
Stödmanifestation för fred i Israel i Citykyrkan
Stödmanifestationen ”En eftermiddag för fred och i solidaritet med Israel”, på söndagen i Stockholm, arrangerades av Samfundet Sverige-Israel och Svensk Israelinformation. Ungefär 600 personer deltog i mötet. Utanför Citykyrkan där manifestationen ägde rum, fanns ett massivt polisuppbåd då ett 60-tal motdemonstranter hade samlats utanför lokalen. Efter drygt en halvtimma avfyrades en smällare varpå polisen motade bort motdemonstranterna.

Synagogor vandaliserade i Chicago
Minst tre synagogor har vandaliserats i Chicago och antiisraeliska budskap har sprejats på byggnaderna.
Händelserna, som inträffade tidigt i lördags morse amerikansk tid, kom som ett svar på en manifestation på fredagen till stöd för Israel. Ögonvittnen berättar att budskap som "Död åt Israel" och "Befria palestina" målats på synagogornas fasader. Brottet utreds för tillfället av polisen och kan vid en närmare prövning komma att falla under den amerikanska hatbrottslagstiftningen, skriver nyhetsbyrån JTA.
Förra veckan fick en judisk skola i Chicago ta emot ett bombhot via mejl som också riktade sig till andra judiska institutioner.

11 jan. 2009

Bojkotta Frälsningsarmén! - Varför det?

Jag finns med på Facebook. Vad är det för något, kanske någon undrar? Wikipedia skriver: "Facebook är en nätgemenskap som grundades 4 februari 2004 av studenten Mark Zuckerberg. I juli 2007 hade sidan över 30 miljoner medlemmar världen över"

På Facebook kan man ansluta sig till olika intressegrupper av det mest skilda slag. Jag får regelbundet en massa förfrågningar om jag inte vill vara med i den eller den intressegruppen.

I dag fick jag två sådana inbjudningar. Den första hade titeln: "THIS GROUP WILL LET YOU KNOW WHO HAS DELETED YOU FROM THEIR PROFILE...." Gruppen hade hittills får 12.075 medlemmar.

Den andra intressegruppen som någon inbjöd mig till hade betydligt blygsammare medlemssiffror. 28 medlemmar. Namnet på gruppen var "Bojkotta Frälsningsarmén".

Varför vill man då bojkotta Frälsningsarmén och Myrorna, som är en del av Frälsningsarmén.? I presentationstexten till Bojkotta Frälsningsarmén skriver man:
"Det är viktigt att vi sprider innehållet i denna grupp till så många som möjligt, eftersom inte alla känner till att Frälsningsarmén har en värdegrund som delvis går ut på att de värderar människor olika."

Jag har alltid trott att det var precis tvärtom. Frälsningsarmén får ofta ta hand om de människor som samhället och omgivningen i övrigt behandlar som om de vore värdelösa. Frälsningsarméns sociala arbete tar inte hänsyn till etnisk bakgrund, kön, religion eller sexuell läggning. Frälsningarmén tar emot alla männsikor lika, oavsett bakgrund.

Däremot är det naturligtvis ingen allmän mänsklig rättighet att vara medlem i Frälsningsarmén. En troende muslim kan inte vara medlem i Frälsnignsarmén. Inte på grund av att Frälsningsarmén värderar muslimer som mindre värda, utan helt enkelt för att att muslimen har en helt annan tro och andra värderingar än vad som förväntas av en medlem i Frälsningarmén.

Sedan anger intressegruppen tre speciella skäl till varför man bör gå med i Bojkotta Frälsningsarmén:
-Frälsningsarmén är homofob
-Frälsningsarmén är familjefundamentalistisk
-Frälsningsarmén tycker inte att det är bra med aborter, annat än i speciella situationer.

Med familjfundamentalistisk menar man förmodligen att Frälsningarmén anser att äktenskapsbegreppet är reserverat för en relation mellan en man och en kvinna.

Men varför ska man bojkotta Frälsningsarmén av den orsaken? Samtliga svenska kyrkor och trossamfund framförde den åsikten i sina remissvar till lagförslaget om könsneutrala äktenskap.

Varför ska man bara bojkotta Frälsningarmén om övriga kyrkor har samma uppfattning? Då borde man väl bojkotta alla kristna samfund. Och jag tror att den övervägande delan av jordens befolkning delar de uppfattning som framfördes av de kristna kyrkorna i Sverige. Då borde väl de flesta människor på jorden bojkottas.

Behöver jag säga det? Jag gick inte med i någon av de två intressegrupperna.

peppebaron

10 jan. 2009

Åke Bonnier lämnar Jesusmanifestationen

Åke Bonnier skriver i sin blogg att han har beslutat att lämna ledningsgruppen för Jesus manifestationen. Han skriver:

"Jag har idag, i samtal med Lennart Möller som är ordförande för Jesusmanifestationens ledningsgrupp, bestämt mig för att lämna ledningsgruppen.

Med min teologiska hållning som framkommit i stor utsträckning på denna blogg, har jag blivit ett problem för en del evangelikala kristna i landet, d v s problemet är att jag både vill stå upp för Jesus Kristus och stå upp för att Jesusbilder kan framställas på många olika sätt. Den Helige kan möta på många olika sätt. Uppenbar(a)t är ett sådant exempel. Detta står jag för - men har samtidigt inte drivit det synsättet i ledningsgruppen utan istället varit med och drivit grunden för manifestationen som återfinns i Joh 3:16.

P gr av mina teologiska ställningstaganden och mitt förhållningssätt till HBT-rörelsen, kulturfrågor etc har för många frågeställningar hamnat på Jesusmanifestationens ledningsbord. Min blotta närvaro där har försvårat ledningsgruppsmötet och därmed också försvårat att skapa en sådan Jesusmanifestation som vi gemensamt i ledningsgruppen har drömt om. Ingen i själva ledningsgruppen har begärt att jag ska avgå. Det är mitt eget val i en svår situation."

Beslutet kommenteras i Dagen:
"Åke Bonnier, domprost i Stockholms stift, lämnar Jesusmanifestationens ledningsgrupp. Han har kritiserats för att ha försvarat den "hädiska" utställningen Uppenbar(a)t och för att inta en för positiv hållning till HBT-rörelsen. Många har hävdat att han av dessa skäl inte längre kan finnas med i ledningen för Jesusmanifestationen....

.....Domprost emeritus Hakon Långström avgick i protest från sin tjänst i Storkyrkan när biskop Caroline Krook beslutade att Svenska kyrkan skulle ge flera hundra tusen kronor i stöd till utställningen "Uppenbar(a)t" där Jesus framställs med ett ansikte av Musse Pigg på en naken kvinnokropp. Långström fanns med i ledningen för Jesusmanifestationen förra året. Åke Bonnier kritiserade Långström för hans inställning till utställningen i en debattartikel i Kyrkans Tidning."

Stanley Sjöberg har tidigre kommenterat Åke Bonniers medverkan i Jesusmanifestationen i Världen i dag:
"Stanley Sjöberg oroligför Jesusmanifestationen.
Domprostens stöd till vanhedrande Jesusbild ett problem, menar hanJesusmanifestationen får inte bli en evangeliskt urvattnad tillställning.

Det betonar Stanley Sjöberg efter att domprost Åke Bonnier i ledningsgruppen indirekt försvarat en ”hädisk” utställning i Stockholm.

– När vi fick visionen om Jesusmanifestationen var det just därför att vi ville protestera mot hur Jesus vanhedras, förfalskas och blir förrådd genom hädelser av sådan art. Samtidigt innehöll budskapet endast den positiva bekännelsen, säger Stockholmspastorn Stanley Sjöberg."

9 jan. 2009

Den norske läkaren tveksamt sanningsvittne

Den norske läkaren Mads Gilbert, som sprider sms-meddelanden om situationen i Gaza i alla medier verkar vara allt annat ett ett opartiskt sanningsvittne.

Svenska Dagbladets ledarblogg berättar att den norske läkaren är medlem i den kommunistiska organisationen Rödt. Han har tidigare väckt uppmärksamhet genom att ge sitt stöd till användandet av terrormetoder och har hävdat att angreppet mot World Trade center den 11 september 2001 var moraliskt motiverat.

SvD och Världen i dag

8 jan. 2009

Från Djävulsön till Rostov

Nästa vecka (vecka 3) skall Rut och jag vara talare på den ekumeniska mötesveckan i Luleå. Förutom de gudstjänster, bibelstudier, bönemöten och cafékvällar där vi ska tala, har man även lagt in en mansfrukost på lördagen i Missionskyrkan.

Jag kommer då att ha ett kåseri om mina personliga erfarenheter av Fräslningsarméns arbete i olika kulturer.

Jag kommer att börja att berätta om hur Frälsningsarmén väckte opinion i Frankrike mot de omänskliga förhållandena på Djävulsön, Frankrikes straffkoloni varifrån de flesta fångarna aldrig åstervände.

Under avveklingsfasen i mitten på 1900-talet åtog sig Frälsningsarmén i Frankrike att ta hand om alla återvändande fångar. De hade normalt ingenting att komma tillbaka till.

Men var kommer jag in i bilden? Jo, mina föräldrar arbetade 1950 på Cité de Refuge (=Tillflyktsstaden), ett elva våningar högt byggkomplex där Frälsningsarmén hade härbärge för Paris luffare. Då mina föräldrar var borta och behövde barnvakt anlitade de en av de återvändande mördarna från Djävulsön som barnvakt till den fyraårige Peter.

Som mest var det 600 gäster på Cité de Refuge och luffarna som bodde där var min uppväxtmiljö. Första gången jag upptäckte att jag hade fått smutsiga fötter utropade jag till min mamma att jag hade fått "frabrorfötter". Mina erfarenhet så långt i livet var att farbröder, som ofta gick barfota, hade väldigt smutsiga fötter.

Men det är är ju bara början. Jag ska ju hålla på att berätta i 45 minuter på mansfrukosten.
(De övriga samlingarna under veckan finns i kalendern för 2009 i knapplisten till vänster)

Peter Baronowsky

Om tungotal

I Dagen kan man läsa en artikel som analyserar tungotalet. En språkforskare och en teolog ger sina synpunkter på tungotal. Reultatet är naturligtvis på inget sätt baserat på fakta utan på egna synpunkter. Man kan utan svårighet hitta teologer som har de mest olika uppfattningar om tungotal.

Språkforskaren skriver bland annat:
"Vetenskapen delar in tungotal i två typer: Xenolali, som innebär att man talar ett existerande språk som man inte har någon kännedom om, och glossolali, som innebär att tungomålstalaren uttalar ord som inte tillhör ett befintligt språk. Örjan Dahl menar att xenolali i praktiken inte är möjligt.
- Nej, det borde inte gå om man inte tror att det är någon sorts underverk. Om man inte kan ett språk så borde man ju definitionsmässigt heller inte kunna tala det. Jag känner inte till några väl belagda fall av det där, säger han."

Det är lätt att hålla med språkforskaren att Xenolali är omöjligt om "man inte tror på underverk". Det är väl just det som är poängen. Alla tungotalare tror väl att det är ett underverk. Om det vore något vi kunde göra själva, skulle ju tungotalet inte ha någon som helst religiös betydelse.

Språkforskaren skriver vidare att han inte känner till några belagda fall av Xenolali. Men det finns det många andra som känner till. Jag känner till sådana fall och Dagen återger i en annan artikel några dokumenterade fall av Xenolali. Läs: Ett budskap som bara mottagaren kan förstå>>

peppebaron
(Som talat i tungor i över trettio år. Inte oavbrutet dock. Det produceras även en hel del normal svenska från mig)

Släpp loss mitt folk - Let my people go

Israels folk hade varit slavar i Egypten i många generationer då Gud befallde Moses att gå till Farao och säga: "Släpp mitt folk!" (2 Mos 8:1+20. Bibelläsningsplanen 8/1).
Israels folk var då förslavade och fångar under en stark härskarmakt. Men Gud ville att människorna skulle vara fria...

Då Jesus träder fram i Nasarets synagoga och presenterar sitt uppdrag genom att läsa från profeten, säger han: "....han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de förtryckta frihet" (Luk 4:19). Detta hände mer tusen år efter befrielsen från Egypten, men Gud hade inte förändrat sig. Hans vilja var fortfarande att befria folket och släppa ut dem i frihet.

Gud säger samma sak i dag. Vi kanske inte ser oss som slavar eller som fångar, men människor sitter fast och är förslavade av många saker även i vår tid:
-missbruk av alkohol och andra droger
-spelmissbruk, pornografimissbruk
-karriär
-självförverkligande
-postmoderna tankebyggnader

Kanske är det så att Guds församling också sitter fast och behöver befrielse. Vi kan sitta fast i:
-våra traditioner
-otro
-bekvämlighet
-likgiltighet

Men Gud som inte förändrar sig står fortfarande och ropar: "Släpp loss mitt folk! Jag har kommit för att ropa ut frihet för de fångna."

peppebaron

7 jan. 2009

En bön för 2009

Sven Ljungholm skickade denna bön till oss inför 2009, skriven av Georg Whitefield. Välkommen att be bönen tillsammans med oss.

"....att vi ännu en gång skulle få en uppenbarelse om den som är Huvudet för kyrkan.... och att Han skulle uppresa unga människor som Han kunde använda i sitt stora uppdrag. Och hur skulle dessa människor vara? Människor djupt förankrade i Skriften, med liv som domineras av upplevelsen av Guds storhet och helighet, och med sinnen som brinner för de stora sanningarna i läran om nåden. De kommer att vara människor som har lärt sig vad det betyder att låta självet dö för mänskliga mål och personliga ambitioner; människor som är villiga att vara "dårar för Kristus", som kan bära motstånd och falska anklagelser, som kan arbeta och lida, och vars främsta mål inte är att vinna mänsklig uppskattning, utan att vinna Mästarens uppskattning när de kommer inför den yttersta domen. De kommer att vara människor som predikar med brustet hjärta och tårfyllda ögon, och över vars liv Herren ska ge en alldeles speciell utgjutelse av den Helige Ande, och vars vittnesbörd ska åtföljas av "tecken och under" medan massor av människors liv blir förvandlade"

Vill du veta mer om George Whitefield (1714-1770) kan du läsa här>>

Ett ont nytt år

Niklas Ekdal skriver på ledarplats i DN under rubriken "Ett ont nytt år":
"......Samtidigt inser man att inget demokratiskt lands ledare kan stå handfallna när dess städer angrips. Tänk tanken att 80 raketer om dagen regnade ner i Stockholm från Åland. I det läget skulle vi också ropa på attackplan och stridsvagnar.

Det som skiljer Gaza från Åland är att Israel (och Egypten) på grund av en komplicerad historia har ansvar för det hopplösa läget på marken. Gazaremsan har varit en dyster, överbefolkad enklav i decennier. Den israeliska reträtten och blockaden gjorde bara läget värre.

Av de 1,5 miljoner människor som bor i Gaza har bara en bråkdel sina rötter i området. De flesta är ättlingar till flyktingar från 1948, när Staten Israel bildades.

Denna bakgrund måste man ha i minnet. Islamisterna skjuter tillbaka på städer som deras släktingar lämnade eller tvingades lämna för 60 år sedan. Något slut på denna strid om territorium går knappast att se innan Israels säkerhet och rätt att existera är garanterade av alla parter, samtidigt som palestinierna har fått en egen stat.

Vad få kanske tänker på när krutröken och lidandet fyller nyhetssändningarna är att israelerna också härstammar från flyktingar. Om Israel hade samma inställning som Hamas skulle dess flygvapen terrorbomba Casablanca, Alexandria och Bagdad, där hundratusentals judar kördes bort i en motsvarande våg av etnisk rensning 1948."

Läs hela ledaren i DN här>>

Läs även kommnetarer från Bengts blogg:
Det sägs ofta att Israel är den starka parten, men detta är en sanning med modifikation, menar Ekdal:
De iranska kärnvapenplanerna under ledning av en irrationell president, ett militant Hizbollah beväpnat med minst 30.000 rysktillverkade raketer i norr och ett fanatiskt Hamas i söder ställer Israel inför en helt ny hotbild. Tiden, demografin, tekniken och geografin arbetar obönhörligt för dem som vill utplåna denna lilla judiska enklav i den vidsträckta Mellanöstern. I en
artikel i International Herald Tribune pekar den israeliske historikern Benny Morris på ett fjärde hot, det interna som kommer från 1,3 miljoner arabiska medborgare. I takt med att de radikaliseras och tar parti för palestinierna i exil, i takt med deras högre födelsetal, kommer konflikten att ställas på sin spets.

Jag har ofta frågat mig, vilken psykologi som ligger bakom bredvilligheten hos den arabiska befolkningen att bli terrorister, även självmordsbombare. Jag tror inte bara det har med förtryck och nödlidande att göra. Ledarna och de som har inflytande över propagandan måste ha ett stort ansvar. Palestinska terrorister
utnyttjar barnen i den pågående konflikten som självmordsbombare och barnsoldater. Barn utnyttjas när palestinska terrorister transporterar sprängmedel i ambulanser, de indoktrineras systematiskt till rasism och dödslängtan. Hamas uttnyttjar barn till mänskliga sköldar och skryter med det. Redan från tidig barndom fostras de in i detta, och jag förmodar att det uppstår ett socialt tryck där den eller de som inte vill ställa upp ses som förädare. Det är oroväckande vad detta och liknande förhållanden i Mellanöstern-regionen kommer att betyda för möjligheten till stabilitet och fred i framtiden.

Niklas Ekdal ber oss göra ett tankeexperiment: Tänk er "att palestinierna i Gaza efter den israeliska reträtten 2005 hade upphört med alla våldshandlingar, skickat barnen till skolan, satsat på företagande och arbete i stället för raketer. Då hade tvåstatslösningen antagligen redan varit nära". Men istället för detta fortsätter man att gräva ner sig i en offer-roll vilket leder till fortsatt underutveckling och underhållande av konfliktklimatet."

6 jan. 2009

"Hamas använder barn som sköldar"

Ett palestinskt spädbarn får vård efter en israelisk attack. Hamas förlägger med flit sina militära högkvarter mitt inne i civila palestinska kvarter i Gazaremsan och använder alltså oskyldiga personer som sköldar mot möjliga israeliska angrepp, skriver Annelie Enochsson, kd, och uppmanar Carl Bildt att tala klarspråk om Hamas. Foto: ALL OVER PRESS

Dagen skriver:
"Hamas förlägger med flit sina militära högkvarter mitt inne i civila palestinska kvarter i Gazaremsan och använder alltså oskyldiga personer - inklusive kvinnor och barn - som sköldar mot israeliska angrepp, hävdar riksdagsledamoten Anneli Enochson.
I en debattartikel i Expressen skriver hon att Hamas också använder sjukhus, skolor, moskéer och privatbostäder som ammunitionslager.
Hon skriver: "Hamas har under många år mycket aktivt bedrivit en hatpropaganda med barnprogram, skolböcker, ungdomsläger där man glorifierat dödande av judar och indoktrinerat det uppväxande släktet med hat mot sina grannar i öster. Hamas säger nu att man har mängder av självmordsbombare redo att möta de israeliska soldaterna. Är det dessa barn och ungdomar som nu Hamas ska offra i sitt vansinniga hat och mediekrig?"

Läs hela debattartikeln i Expressen med över 500 kommentarer>>

Läs också vad Stefan Dominique skriver i Värden idag under rubriken Hamas bär skulden>>
"Det är ingen tvekan om vem det är som, i de flesta betraktares ögon, bär skulden för våldet i Gaza. I den arabiska världen fylls media med artiklar och intervjuer som lägger skulden på den islamistiska terrorgruppen Hamas. Sedan gruppens blodiga makt­övertagande i Gazaremsan för ett och ett halvt år sedan, har Hamas och deras sympatisörer runt om i världen utvecklat ett långt gånget storhetsvansinne. I händerna på ayatolldiktaturen Iran, som finansierar Hamas terrorvälde i Gaza, håller man på att rasera det fredsarbete som så många palestinier hoppats på. FN, EU, ”kvar­tetten” (USA, Storbritannien, Frankrike och Ryssland) och tongivande krafter i arabvärlden har i det senaste vålds­­utbrottet valt att, antingen peka ut Hamas som direkt skyldigt eller att inta en avvaktande, låg profil. "

Vise män och Trettondagen

Trettondagen har blivit "de vise männens" dag i kyrkoåret. Sverige är en av de få länder som firar Trettondagen som en helgdag. Man kan ju fråga sig varför. Kan det vara så att vi har så så få visa män i Sverige så att vi behöver inrätta en helgdag för att drömma om de visa män som vi inte har. Eller är det så att de andra länderna inte har några visa män och därför har svårt att ha en dag som refererar till något man inte vet vad det är.

För länge sedan var det någon som frågade mig om jag visste varför Jesus inte föddes i Norge. Svaret var att det inte fanns tre vise män i landet i öster (=Sverige). Det var förmodligen en norrman som frågade mig, och jag tror inte att varken frågan eller svaret var så väl teologiskt underbyggda.

Trettondagshelgen är traditionellt en dag då Frälsningsarmén inbjuder till regionala dagar av undervisning och bön. Rut och jag var inbjudna till Trelleborg söndagen före Trettondagen för att tala på en samlingsdag för de södra delarna av Göteborgs och Jönköpings divisioner.

I Stockholm inbjöds till Vasakårens nyligen ombyggda lokal i Vasastan. Temat för dagen var "Låt ditt rike komma, låt din vilja ske", och talare var Frälsningsarméns ledare i Sverige, Roslyn och Vic Poke.

Roslyn Poke talade om att "de vise männens dag" var en ny erfarenhet för henne. I de länder hon tidigare bott hade man inte firat Trettondagen. Men ett kännetecken på de vise männen i bibelberättelsen är att de kommer till Jesus för att tillbe honom. Samma definition kan man använda även i dag för att beskriva vem som är en vis man eller kvinna. En vis man eller kvinna är en människa som kommer till Jesus för att tillbe honom. Jag tycker det var en mycket bra definition på vad en vis man är, även om jag inte tror att Humanisternas ledare, Christer Sturmark skulle hålla med om den definitionen.

Vic Poke talade om bibelberättelsen då Jesus inbjuder till Guds rike. I första kapitlet i Johannes evangelium berättas det om att Jesus kom till Jordanfloden där Johannes döparen döpte människor. Då Johannes fick se Jesus sa han: "Se, Guds lamm!" (v.36). Två av Johannes lärjungar hörde vad Johannes sa och då Jesus gick därifrån följde de efter Jesus.

Efter en stund vände sig Jesus och frågade vad männen ville. De svarade: "Var bor du?" Då svarade Jesus "Kom och se!" De följde med Jesus och var sedan tillsammans med honom.

Också i dag vänder sig Jesus till dig och frågar dig vad du vill. Han inbjuder också dig att få vara i hans gemenskap. Att leva "där han bor".

Vic Poke avslutade med frågan "Var bor du?" Har du tagit emot inbjudan till himmelriket och lever ditt liv i gemenskap med Jesus, där hans frid och kärlek får råda i ditt liv. Eller bor du utanför gemenskapen med Jesus, där det råder brist på frid och kärlek...

Peter Baronowsky

Varför hukar våra kyrkliga ledare i snålblåsten?

Bert Stålhammar skriver i Hemmets vän:
I en insändare i en av våra större tidningar läser jag att en mamma och tillika medlem i Humanisterna säger att hennes son får gärna vara med på en skolavslutning i kyrkan. Ett villkor knyts dock till detta löfte. Ingen präst får visa sig.

Egentligen är ett uttalande av det här slaget fullständigt fantastiskt. Kyrkorna är fyllda med religiösa symboler som är hundratals och ibland tusen år gamla. Prästen som i vanliga fall har kyrkan som arbetsplats bör däremot hålla sig undan så att inte känsliga humanistsjälar störs. Annars kunde man kanske tänka sig att prästen hade en del att berätta om kyrkorummet och Sveriges tusenåriga kristna tradition. Kanske att eleverna hade varit aningen klokare när de lämnade kyrkan än när de gick dit.

Men än mera märkligt är det att det finns präster som accepterar att hålla sig undan när eleverna besöker kyrkan. Nog borde man ha mod att hålla mera på sin värdighet och kallelse. Vad skulle för övrigt hända om en mamma till en elev med till exempel extrem inriktning på alternativ medicin skulle tillåta sin son att följa med på ett studiebesök på vårdscentralen – under förutsättning att ingen läkare visade sig?

Under år 2008 har vi ofta sett hur kristna människor och kristendomen hunsats och förlöjligats i det offentliga rummet. RFSL med sina 6 000 och Humanisterna med sina 4 000 medlemmar driver journalister och politiker framför sig. RFSL har som bekant kända och populära front- figurer som framgångsrikt lobbar för könsneutrala äktenskap. De få som fortfarande anser att äktenskapet är en förening mellan man och kvinna hånas och beskylls för att vara homofober och reaktionärer. I dagens samhälle tycks detta tillsammans med rasist vara det värsta epitet en människa kan få. De grupper som kräver tolerans för sina egna uppfattningar visar sig alltför ofta vara de mest intoleranta mot människor som har andra åsikter....
.... Det är dags för kyrkans ledare både inom den klassiska frikyrkan och Svenska kyrkan att med stolthet och skärpa visa på evangeliets förvandlande kraft både för den enskilda människan och samhället. Det är förändrade människor som skapar förändrade samhällen. 2009 kan bli ett år då kristendomen som en stark motreaktion mot destruktivitet och laglöshet i samhället återtar sin plats i det offentliga samtalet. Varje samhälle som vill undvika total förruttnelse måste bejaka ljuset och saltet.

Bert Stålhammar, ÖrebroProfessor emeritus
Samhällsdebattör

Läs hela artikeln>>

5 jan. 2009

Sann och falsk enhet

Det förs nuförtiden många samtal om villkoren för enhet mellan kyrkorna. I Sverige pågår en häftig debatt om förhållandet mellan evangelika kristna och den katolska kyrkan. Ledande frikyrkoföreträdare har närmat sig den katolska kyrkan, medan andra ser den katolska kyrkan som den stora skökan i Bibelns profetior.

De häftiga lärofrågorna om dopsyn har tonats ned betydligt. Baptisterna som i ett tidigt skede var villiga att dö och gå i landsflykt för sin övertygelse kan i dag gå samman med Missionsförsamligar där man accepterar både barn- och vuxendop.

Hur ska man då förhålla sig till enhet då det gäller lärofrågor? Ska man lämna ifrån sig sin övertygelse på enhetens altare för att inte väcka anstöt? Eller ska man hålla fast vid sina egna samfundsideologiska ståndpunkter och ändå arbeta tillsammans? Eller ska man bekämpa varandra som man har gjort i många hundra år?

Ulf Ekman tar upp frågan på sin blogg. Han citerar någon som skrivit ned tio punkter för en sann enhet och kommenterar dessa. De tio punkterna är:

1. “Acceptera varandra som bröder och systrar."
2. “Förstå att det finns viktiga skillnader emellan oss.”
3. “Var trofast emot den du är och det du har i din kyrka och gemenskap.”
4.”Kom ihåg att det finns mer som förenar än som skiljer.”
5. “Älska varandra. Det är ett tecken på att din kristna tro är äkta.”
6. “Lyssna på varandra.”
7. “Bekänn splittringens skandaler. Se att vi alla varit delaktiga i sådant som felaktigt skiljer.”
8.“Gör så mycket det går att göra gemensamt.”
9. “Inse att det finns ett pris att betala för sann enhet.”
10. “Glöm aldrig att Jesus och Fadern vill enhet och att enhet är ett verk av den helige Ande.”

Läs blogginlägget och Ulf Ekmans kommentarer>>

Sanning och propaganda i mellanöstern

Foto: Scanpix
Dick Haas skriver från Israel:
"Tidigare den här söndagen meddelade Hamas ledare att man hade tillfångatagit två israeliska soldater i Gaza. DN kastade sig också över den nyheten. Och man skrev redan på förmiddagen:
"Det var bara en tidsfråga när Hamas skulle ta sin första gisslan. Två israeliska soldater skulle vara i dess förvar", och så gjorde man tillägget i DN att i Israel hävdade man att Hamas uppgifter var osanna.

Några timmar senare sade en talesman för Hamas att man bara hade en gisslan. Och när det gått ytterligate två timmar medgav Hamas att man inte hade tagit några fångar alls bland israelerna, som ryckte in i remsan. Det arabiska TV-bolaget al Jazira ville se bevis på att det fanns en ny israelisk gisslan hos Hamas, och den vägen tvingades Hamas bekänna färg. Man hade ljugit och israelerna ljög alltså inte när de dementerade historien om gisslan.

Men Dagens Nyheter lät artikeln stå kvar på första sidan hela söndagen i internetupplagan. Läste man Dagens Nyheter fick man en virtuell verklighet som var en lögn. En triumf för Hamas, men byggd på luft. "

Dick Haas skriver dagliga rapporer om händelseutvecklingen i Israel. I det senaste inlägget "Hokus pokus och röra om i grytan" kommenterar Dick Haas den svenska mediabevakningen av konflikten.

Det kan vara intressant att följa rapporteringen även från källor som har en helt annan infallsvinkel på konflikten än vad vi normalt serveras i svenska medier. Du hittar Dick Haas kommentarer här>>

Man måste alltid fråga sig vad som är sanning och propaganda då man läser om krigshändelser. Det är naturligt att förutsätta att både rappoteringen från Hamas och den israeliska armén inte är sanningen. I krig är nyhetsrapporteringen ett naturligt vapen i propagandakriget.

Detsamma gäller dessvärre den "objektiva" massmediabevakningen. Bakom varje artikel, eller urval av "fakta" som presenteras, ligger en mer eller mindre omedveten ideologi. Varje reporter och nyhetsmedia har som utgångspunkt den ideologi reportern bär med sig eller den ideologi som media representerar. (Detta gäller naturligtvis även denna blogg)

Så varje reportage vi läser, hör eller ser är noga övervägt och tillrättalagt för att få oss att tänka i en viss riktining. Dett gäller naturligtvis alltid, men det blir speciellt tydligt i krigssituationer.

peppebaron
http://www.rupeba.se/

DN DN SvD Dagen Dagen

"Skicka någon annan..."

Vi kan ofta tycka att Gud borde göra det eller det. Vi kan tycka att han borde skicka någon och utföra det, även om vi inte är villiga att göra det själva. Vi kanske till och med engagerar oss så mycket att vi ber till Gud att han ska skicka någon.

Vi kan ofta ha väldigt klara uppfattningar om vad andra kristna borde göra, även om vi inte alltid är villiga att göra det själva.

Då Gud talar om för Moses vid den brinnande busken att han tänkte befria Israels barn ur det mångåriga slaveritet i Egypten och Moses var den som skulle som skulle gå till farao och kräva att folket skulle släppas fria, tyckte Moses säkert att det var en bra idé. Han svara ungefär så här: "Det där är en lysande idé som du har fått, Gud. Men ta och skicka någon annan, är du snäll".

Moses anför det ena argumentet efte det andra på varför Gud borde skicka någon annan.
-Vem är jag? Jag har inte kompetens för ett sådant uppdrag...
-De kommer i alla inte att lyssna på mig...
-Jag är ingen bra talare...
-"Sänd ditt budskap med vilken annan du vill..."

Men, till slut gick Moses...

Vi ber ofta i bönen Fadervår att Guds vilja ska få ske. Men Guds vilja sker inte av sig självt. Någon måste göra den också.

Nu kanske det är tillräckligt många som ber den bönen. Vad det kanske råder brist på nu, är människor som vill göra Guds vilja. Ställer du upp?

Du kan läsa om Moses, den brinnande busken och Moses samtal med Gud i 2 Mos 3. (Bibelläsningsplanen den 3/1)

peppebaron
http://www.rupeba.se/