10 feb. 2009

Evolutionsteorien får allt svagare stöd ju mer vi vet om universum

I förbindelse med att det 200 år sedan Darwin föddes har hans arbete aktualiserats på många sätt. I går hade vi en artikel med rubriken Darwin:"Tanken att slumpen skulle ha gett livet och utvecklingen är orimlig"

På nyhets- och debattsajten Newsmill publiceras nu en artikel med tyngd som handlar om att evolutionsteorin får allt svaragre stöd ju mer vi vet om universum.

Här följer ett utdrag av artikeln. Hela artikeln hittar du här>>. Där kan du läsa en mängd kommentarer till artikeln och även gå in med din egen kommentar.
/peppebaron

"Ju mer fakta vi får om universum, desto svårare tycks det bli att tro att livet på jorden kom till av en slump. Det skriver Sture Blomberg, överläkare och docent i anestesi och intensivvård, Per Hoverstam, civilingenjör i teknisk fysik och Ivar Gustafsson, docent i numerisk analys.

Att livet inte har någon högre mening är idag en idé med stort inflytande i västvärlden. Man tror att livet har skapats och utvecklats via slumpmässiga genetiska mutationer och naturligt urval. Denna idé var också ledstjärna för Dr. John C. Sanford, då han under 25 år verkade som professor i genetik på Cornell University i USA. Sent i sin akademiska karriär, och under mycken vånda, skulle han dock komma att ifrågasätta denna idé, vilket tvingade honom att ompröva allt han tidigare trott på.

Resultatet av denna omprövning är en fascinerande bok: "Genetic Entropy & the Mystery of the Genome" (ISBN 1-59919-002-8) (1). Boken skulle komma att öppna upp ett helt nytt fönster för kritik av den slumpstyrda evolutionsteorin och är viktig läsning för dem som är genuint intresserade av utvecklingen på jorden.

Den genetiska koden

Den genetiska koden anses av biologer vara organismens instruktionsmanual för sin egen utveckling. Instruktionen har formen av en lång unik kombination av endast fyra olika nukleotider: adenin, guanin, cytosin och thymin. Den mänskliga genetiska koden innehåller sex miljarder sådana kombinerade nukleotider, vilket kan jämföras med bokstäverna i en text eller 'ettor och nollor' inom datatekniken.

På samma sätt, som vanlig skriven text omvandlas till 'ettor och nollor' i datorn, får man föreställa sig att den unika kombinationen av de fyra olika 'tecknen' (informationen) i DNAt är som en meningsfull text omvandlad till digitalt format. Till sin omfattning kan det jämföras med tre miljoner boksidor à 2.000 tecken vardera eller ett bibliotek med 10.000 böcker à 300 sidor.

Möjligtvis är informationsinnehållet dock ännu större eftersom man funnit att avläsningen av DNAts tecken inte bara sker lineärt på ett enda sätt, utan besynnerligt nog på många, kanske ända upp till tolv olika, samtidiga sätt.

Den grundläggande frågan är naturligtvis hur denna information ursprungligen skapats. Den standardförklaring, som ges för all evolution, är att den genetiska koden har utvecklas genom gynnsamma slumpvisa mutationer, som bevaras genom naturligt urval. För att åter använda bokanalogin så påstås instruktionsmanualen således ha utvecklats genom successiva, ackumulerade tryckfel. Det finns anledning att ställa sig tveksam till en sådan förklaring."

Inga kommentarer: