30 juni 2010

Gniste tillbaka i predikstolen

Världen idag skriver:
"Pastor Håkan Gniste predikade på söndagen för första gången sedan den svåra brandolyckan 2009.
Flera av Uddevallas kyrkor hade slutit upp bakom den högtidliga gudstjänsten.

Håkan Gniste höll sin predikan i samband med den stora midsommarfesten i Uddevalla.
– Det är hans första sedan den hemska branden han och hans familj drabbades av i början av mars förra året. Att ha honom här i dag känns helt underbart, sa Fristadens pastor Janne Sääf, uppger tidningen Bohuslänningen."

Läs också i Bohuslänningen:
  1. Gnistes första predikan efter branden

    UDDEVALLA Helgens kyrkliga midsommarfest i Uddevalla avslutades med predikan av fristadens Håkan Gniste. Det var hans första sedan den hemska branden för ett år och fyra månader sedan. Relaterat Artikelbilder Fotograf: Andreas Carlsson Under rubri...
    1. Styrkan är att man har Jesusapg29, 1 dag sedan
    2. Solskenshistoria om att Gud är god!Möt Charisma, 1 dag sedan
  2. Gunilla Gniste önskade sig en gudstjänst i present

    När Gunilla Gniste i dag fyller 60 år är det inte bara hon själv som hamnar i centrum. Maken Håkan kämpar med att komma igen efter mycket svåra brännskador sedan branden för ett år sedan. - Enligt läkarna är det ett mirakel att han överlevde, säge...

Ekumeniskt manifest för samvetsfrihet

Flera kristna ledare har utformat ett ekumeniskt manifest för samvetsfriheten, som man hoppas att många kristna  vill skriva under. Hittills har ett tjugotal ledare skrivit under.
Dagen skriver:
"Det måste finnas en tydlig skillnad mellan stat och samhälle, det menar tre kristna ledare som nu tagit fram ett ekumeniskt manifest för samvetsfrihet. Tanken är att så många kristna som möjligt ska skriva under.
- Vi hoppas att kristna ska få råg i ryggen och våga stå upp för det de tror på, säger Stefan Gustavsson, en av initiativtagarna."

27 juni 2010

Söndagsmorgon den 27 juni

Den andra semesterveckan är över och under nästa vecka återvänder vi hem till Riga. Den gångna veckan har vi varit tillsammans med barn och barnbarn. Förra sommaren lyckades vi alla vara samlade bara en enda dag, så det har varit en stor välsignelse att kunna ha så många dagar tillsammans i år. Alla har blivit ett år äldre och allra mest syns det på de två ettåringarna.
 Det är underbart att få vakna upp till dagar som inte är inbokade med olika aktiviteter och ta dagarna som de kommer. Det blir tid till en hel del läsning och naturligtvis tar det som vanligt några timmar varje morgon, innan någon annan vaknat, att uppdatera hemsidan.

Under veckan har jag läst Frank Perettis bok "Piercing the darkness", en roman om kampen mellan det goda och det onda både i andevärlden och i den fysiska världen. Den belyser också hur det postmoderna tänkandet söker sig bort från bördan av att uppleva skuld genom att förneka att det finns något som är rätt och fel. Det resulterar i en vilsenhet i livet där det inte längre finns något att hålla sig i. En av personerna i boken säger att "tänk om det ändå fanns ett staket så kunde man i alla fall orientera sig i livet. Till och med om man hoppar utanför staketet så visste man i alla fall var man befann sig".

Den här veckan har jag också skrivit färdigt en mini-kommentar eller ett "mannakorn"  från var och en av de 150 psalmerna i Bibeln. Det är ett projekt som följt min dagliga bibelläsning de senaste fem månaderna. Kommentarerna publiceras dagligen på hemsidan och idag har vi kommit fram till Psalm 88.
Jag har tidigare skrivet en liknande mini-kommentar till alla kapitlen i Nya Testamentet. Du kan hitta dem här:
Matteusevangeliet
Markusevangeliet

Lukasevangeliet
Johannesevangeliet
Apostlagärningarna

Romarbrevet
Första Korintierbrevet 
Andra Korintierbrevet
Galataterbrevet

Efesierbrevet
Filipperbrevet
Kolosserbrevet
Första Tessalonikerbrevet
Andra Tessalonikerbrevet
Första Timoteosbrevet
Andra Timoteosbrevet
Titus
Filemon

Hebreerbrevet

Jakobs brev
Första Petrusbrevet
Andra Petrusbrevet
Första Johannesbrevet
Andra Johannesbrevet
Tredje Johannesbrevet
Judas brev

Uppenbarelseboken

Det är sommartid och statistiken visar att aktiviteten på hemsidan har minskat något. Hittills i Juni har vi haft ca 6.711 "klick" (=besök) på rupeba.se. "Klick" innebär att så många gånger har någon klickat sig in på någon av våra sidor. Det innebär alltså inte 6.711 unika personer, för en person kan ha klickat sig in på flera sidor och en person kan ha kommit tillbaka till sidan flera dagar.

Annars har nyhetsflödet utanför min lilla värld dominerats av rapporteringen från det kungliga bröllopet, fotbolls-VM och oljeutsläpp i Mexikanska golfen.

Med önskan om en välsignad vecka
Peter Baronowsky

24 juni 2010

80 procent drogfria efter kristen behandling

Dagen redovisar en undersökning av behandlingsresultatet från LP-stiftelsens verksamhet.  Undersökningen har genomförts av filosofie doktor Ove Grape vid Umeå Universitet. Grape är inte själv kristen men har upplevt mötet med alla tidigare missbrukare som mycket positivt.
Dagen skriver: "Han konstaterar bland annat att vid intervjutillfället var nästan 80 procent drogfria, även om en del haft tillfälliga återfall.
- Det var trevligt att få göra undersökningen och få lära känna den världen lite, menar Ove Grape.
- Det är mycket sympatiska och generösa människor på olika sätt som jobbar inom verksamheten."

23 juni 2010

Dagen i blåsväder

Tidningen Dagen har hamnat i blåsväder efter att ha nekat ta in en annons från EKHO om ett sommarläger.
Stefan Swärd skriver ett blogginlägg till försvar för chefredaktören Elisabet Sandlund:
"Först några bakgrundsfakta. Det finns två olika organisationer för kristna homosexuella, som har helt olika hållning. Den ena är EKHO, med förankring inom framförallt Svenska Kyrkan och Missionskyrkan. Den har tagit ställning i den teologiska frågan, och menar att utlevd homosexualitet är helt förenligt med kristen tro. Den vill uppmuntra den kristne homosexuella att “komma ut”. Den andra organisationen är Medvandrarna, som har en tydligt evangelikal inriktning. Där menar man att den utlevda homosexualiteten är synd, och man vill stötta kristna homosexuella att inte leva ut sin homosexualitet, utan vill genom förbön, själavård, och personligt stöd stötta den troende personen som brottas med sin homosexuella läggning. Det som är bra med Medvandrarna är att man lyfter fram frågorna, och man pekar på att det finns en hel del kristna som brottas med frågor som gäller den homosexuella läggningen.
..............
Enligt min mening är det oförenligt med min Bibelsyn att stötta ett EKHO-läger. Om vi bara begränsar oss till ämnet sex och samlevnad så skulle det vara oförenligt att stötta alla former av läger som uppmuntrar människor att leva på annat sätt än det vi tror att Gud har tänkt sig (alltså uppmuntra till utomäktenskaplig sex). För en kristen är inte tidsandan eller opinionen det vägledande, utan Guds Ande och Bibeln. Jag tycker också att det är bra att katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna även lyfter in den kristna traditionen, som kan vara vägledande i vårt sätt att tolka Bibeln."

Frälsning som vård

Barometern skriver om landstingsrådet Gudrun Brunegård som i sin blogg skriver om frälsningens betydelse i missbruksvården. Brunegård skriver:
"– Lösningen på problemen låg inte i att ta sig samman och med hjälp av självövervinnelse ta sig ur sitt missbruk. Deras upprättelse skedde när de tog emot Jesus som sin frälsare."
Andra landstingspolitiker kriitiserar Brunegård och säger:
"– Det är skrämmande att ett landstingsråd lyfter religionen som en lösning, det är väl flum om något"
"– Att som landstingsråd börja tala om Jesus och frälsning är bedrövligt. Gudrun Brunegård är inne på helt fel väg."

Det räcker tydligen inte med att det finns många tusen levande vittnesbörd i Sverige på hur människor blivit befriade från sitt missbruk genom en frälsningsupplevelse. Bara att, som politiker, nämna att Jesus kan förvandla människors liv drar omedelbart på sig kritik.
Borde inte alla, till och med politiker från motståndarpartier, i stället glädja sig åt att människor som kostar samhället enorma kostnader i missbruksvården, blir förvandlade och i stället bidrar positivt i samhället?

Läs mer i Barometern

21 juni 2010

Nödvädigt att lämna organiserad ekumenik

Stanley Sjöberg berättar i Hemmets Vän om ett sammanträde där man planerade en ekumenisk konferens om Jesus. Sjöbergs referat av samtalet visar tydligt förvirringen inom kristna kretsar om vem Jesus egentligen var och är. Sjöberg avlslutar med orden:
"Ekumeniken har fått större betydelse än enheten i tron på Guds ord. Enheten är viktigare än sanningen. Ekumenik blir allt mer en fråga om kompromisser och förkvävd övertygelse.
Det har gått så långt att det nu är nödvändigt att lämna den organiserade ekumeniken, men däremot fördjupa den personliga gemenskapen med kristna vänner från olika kristna traditioner. Men då måste Jesus vara Herre i den mening som Bibeln fastställer!"Läs artikeln här>>

20 juni 2010

EKHO-annonsering i Dagen?

Det har blivit en hel del skriverier för att Dagen inte publicerat en annons från EKHO.
Läs i Dagen: Livlig debatt efter nej till Ekho-annons
Mikael Karlendal skriver i sin blogg:
"Det har uppstått en debatt om det faktum att Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund har sagt nej till att ta in en annons från föreningen EKHO, ”Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homo-, bi-, trans- och queerpersoner” som har som syfte att ”sprida kunskap, förändra attityder och värderingar gentemot homo- och bisexuella samt trans-personer inom kyrkosamfund och församlingar.”
Det hela är ju egentligen ganska solklart och enkelt. Dagen är en kristen tidning vars syfte är att befrämja kristen tro. Dagens ägare har gett tidningen detta uppdrag. Elisabeth Sandlund är anställd för att verka i enlighet med detta. Hon har med andra ord bara gjort sitt jobb! Punkt!
Det är nämligen inte kristet att påstå att Gud anser att det är OK att leva i homosexuella relationer. Vem som helst har rätt att påstå det, men det är inte kristet, det är inte bibliskt. Det finns många åsikter bland kristna, men inte alla dessa åsikter är kristna åsikter. Om nu en organisation har som sin målsättning att ”förändra attityder och värderingar… inom kyrkosamfund och församlingar” och detta ska ske i en icke biblisk och icke kristen riktning, så är det helt självklart att en kristen tidning inte vill upplåta annonsplats till den organisationen. Att man skriver om den och diskuterar dess åsikter är en sak, men annonsplats är en annan. Det är lika självklart som att en kristen tidning inte upplåter annonsplats som gör reklam för andra religioners sammankomster, t.ex. till muslimska eller hinduiska eller buddhistiska föreningars religiösa sammankomster, eller för mindre religiösa riktningar som mormoner, Jehovas Vittnen och MFS, bara för att de är bibelanvändande grupper.  Ej eller kan man upplåta annonsplats för extrema politiska gruppers sammankomster (som nazister eller AFA), grupper vars ideologi och metoder uppenbart strider mot den kristna läran."

19 juni 2010

Söndagsmorgon 20 juni

Den första semesterveckan är snart avverkad. Den har innehållit nära gemenskap med barnen och deras familjer. Vi är tretton personer. Den yngsta medlemmen är ett år och den äldsta över 60 år.
Dessa sommarveckor är speciellt värdefulla eftersom vi resten av året lever så långt ifrån varandra. En familj bor i Norge, en familj i Borås, en familj i Stockholm och vi själva i Riga.

Semester är också ett tillfälle för läsning och att ta in ny kunskap och information, eller helt enkelt läsning för förströelse. Jag tog med mig ett par böcker ur bokhyllan hemma som jag gärna ville läsa om. Det blev en av kursböckerna från mina teologistudier som jag plötsligt fick lust att läsa om: Introduction to Christian Theology av Bradley C. Hansen, en "tegelsten" på nästan fyrahundra sidor. Behändig att ha med sig på stranden. Den är jag nu nästan färdig med. Avsnittet om Sakrament var speciellt intressant med tanke på Frälsningsarméns hållning i fråga om sakrament. Jag blev styrkt i min uppfattning att ingen människa blir rättfärdig inför Gud genom att genom föra rituella handlingar. Det handlar i första hand om hjärtats inställning och förvandling. Men det är ett sort ämne och jag återkommer säkert till det i ett eget blogginlägg om jag får inspiration till det.

Den andra boken, som jag ännu inte börjat med, är Kan man vara kristen av C.S.Lewis. En bok som jag läste för många år sedan, men som jag plötsligt fick lust att läsa om.

Igår kväll var vi alla tretton på ett gigantiskt köpcenter. Mina inköp begränsade sig till att köpa ännu en bok. Det blev till slut, efter att ha läst baksidetexterna på ett otal böcker, en av Frank Perettis böcker: Piercing the darkness. Jag läste för länge sedan ett antal av Perettis böcker. Peretti skriver böcker där han ingående beskriver kampen mellan det onda och det goda i världen och i människors liv. Han beskriver ingående de onda makternas intriger för att få människor på fall och hur de troendes böner blir en viktig del i kampen mot det onda i världen och i våra liv. Väldigt speciella böcker som gör oss medvetna om den andliga kampen som ständigt pågår. Flera av Perettis böcker finns översatta till svenska. Läs gärna en av dem i sommar!

Frälsningsarméns arbete i Lettland fortsätter med oförminskad kraft, även om Rut och jag är bortresta på¨semester. Våra regionala ungdomsledare tillsammans med många av våra frivilliga ungdomar genomför ett intensivt program med sommarläger för barn. Ett anta veckolånga "Day-camps" är planerade på många olika platser i Lettland.

Senare i Juli kommer en grupp frivilliga från England som ska hjälpa till med praktiskt renoveringsarbete på ett par av våra utposter. Några i den engelska gruppen kommer även att ha program för barnen i några av byarna runt Skangal, där gruppen ska bo.

På trösklen till den andra semesterveckan vill jag önska alla en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

17 juni 2010

Kyrka i en föränderlig värld


Vi  lever i en föränderlig värld. Och fort går det. Det som nyss var sant är inte lika sant längre. Åsikter och värderingar som den kristna kyrkan burit med sig genom århundraden ifrågasätts.

Sanningsbegreppet upplöses. Tron på att det finns en sanning överges. I stället finns det många olika parallella sanningar som anses vara lika sanna. Plötsligt blir sanningsbegreppet subjektivt. Det som är sant för mig är det som gäller.

Det leder till synkretism. Var och en tar in värderingar på samma sätt som man handlar i snabbköpet. Man går själv och plockar ihop sin egen religion allt eftersom man tycker att det borde vara.

Det leder vidare till avgudadyrkan. Var och en plockar ihop sin egen gud som man tycker att gud borde vara. Och har han inte de värderingar som jag tycker han borde ha, så överger jag den guden.
De senaste femtio åren har det pågått en åsiktsförskjutning. Vad som är politiskt korrekt har förändrats. Och kraven höjs på att alla ska förändra mening och bekänna sig till det som för dagen är den rätta uppfattningen.

För inte så länge sedan, innan järnridån föll, reste många svenska kvinnor till Polen för att utföra aborter. I den totalitära sovjetstaten var det tillåtet med aborter. Då Polen blev fritt och fick bestämma själva blev man mer restriktiv till aborter. Idag anser många att Polen tog ett felaktigt beslut, då folket fick bestämma själva, och röster höjs för att polska kvinnor ska få komma till Sverige och utföra aborter på Sveriges bekostnad.

Tydligast kan man kanske se åsiktsförskjutningen i privatmoraliska frågor och allra tydligast i synen på homosexualitet.

Tidigare var det normalt att se på homosexualitet som något onormalt. Idag kan det vara straffbelagt att uttrycka sig på det sättet.

Hur går det för den kristna kyrkan i denna tid av åsiktsförändring? Vad händer med kyrkans värderingar och teologiska ställningstaganden då opinionen svänger?

Jag tycker man kan se framför allt tre olika förhållningssätt bland de kristna kyrkorna:

1/ Kyrkan byter ståndpunkt och följer med i opinionsvindarna. Några kyrkor har till exempel accepterat samkönade äktenskap och bistår med välsignelseakter eller vigsel av samkönade. Då man gör det uttrycker man att alla tidigare generationer av den kristna kyrkan har haft fel och att man nu har kommit fram till det som är rätt. Denna åsiktsförändring sker normalt inte på grund av nya teologiska insikter eller teologisk reflektion, utan som en anpassning till det som är politiskt korrekt.

2/ Kyrkan behåller sin uppfattning, men talar helst inte om det. Av fruktan att bli hånad, förföljd, eller kanske att förlora sponsorer, så håller kyrkan låg profil och talar inte om vad den egentligen anser. Det kan till exempel tas ta sig uttryck i att man inte längre redovisar sina etiska ställningstaganden offentligt utan bara internt.

3/ Kyrkan behåller sin uppfattning och fortsätter att försvara det man anser vara sant
. Även om det innebär att kyrkan blir marginaliserad, hånad och förföljd. Kyrkan fortsätter envist att proklamera sin tro väl medveten om att det kortsiktigt skulle vara fördelaktigare att överge den eller dölja den.

Vilken av dessa kyrkor vill du tillhöra? Jag vet vilken jag vill tillhöra.

/PB

13 juni 2010

Ha en skön sommar!

Nu då det nalkas semestertider för många kommer en artikel i repris från ett år sedan. Det är en artikel ur Svenska Dagbladet där stressforskare talar om att det behövs tre saker för att kunna leva et gott liv:
  1. Vita activa -  ett aktivt liv, arbete, tillverkning
  2. Sömn
  3. Vita contemplativa - ett liv i begrundan, för kontakt med sig själv, omgivningen, naturen, högre makter.
Läs och begrunda. Ta ett steg tillbaka. Ta tid med Gud. Det behövs för att leva ett rikt liv.

10 juni 2010

Måste vi ta bort korset ut flaggorna?

Vårt Land (Norge) skriver att människorättsdomstolen i Strasbourg har krävt att man ska bort kors från italienska skolor.
37 europeiska juridikprofessorer menar att domen, om den verkställs, inte bara drabbar kors i skolor, men också alla religiösa symboler i det offentliga rummet. De menar också att flaggor med kors kommer att drabbas av domen.
Läs mer i Vårt Land "Krucifixdom hotar flaggor med kors"
Läs också Kristelig Folkblad (Danmark) "Dannebrog i fare efter korsdom"
Läs också Björn O. Hansens blog (Norge)  "Korset i flagget kan bli borte"

9 juni 2010

”Judehatande finansiär bakom Ship to Gaza”

Efterhand som mer och mer om de bakomliggnade drivkrafterna till "Ship to Gaza" blir kända, ändras mediabilden alltmer. Från att vara totalt fördömande mot Israel till att förstå de dolda ambitionerna hos "freds"-aktivisterna.
DN skriver under rubriken "Judehatande finansiär bakom Ship to Gaza":
"Malaysias ex-president Mahathir Mohamed har gjort sig känd som judehatare. ”Det är anmärkningsvärt att organisationen kring Ship to Gaza låter sin verksamhet finansieras av en sådan person,” skriver Patrik Öhberg, doktorand i statsvetenskap."

Läs även det tidigare inslaget på rupeba.se: Propagandakriget mot Israel

Judarna - Guds egendomsfolk

Gazakonflikten aktualiserar frågan om judarna som Guds egendomsfolk. Kan Israel uppföra sig hur som helst och ändå räkna med Guds sanktion?
Teologie doktor Göran Lennartsson skriver i Dagen under rubriken "Judarna är bärare av Guds löften":

"I en tid då delar av svensk kristenhet riskerar att bli alltmer teologiskt grumliga i sin hållning till judar och skeptiska till Israel, är det angeläget att fördjupa studiet av Bibeln".

I en tid då bibelkunskapen minskar hos de troende och läsartraditionen från väckelsetiderna inte längre hålls levande riskerar kristna att grunda sina ställningstaganden och sin förståelse av Israels roll i världshistorien på tillfälliga strömningar i tiden av vad som är politiskt korrekt.

Mikael Karlendal kommenterar på sin blogg att även om det är naturligt för en kristen att stå på Israels sida i konflikten innebär det inte att allt som Israel gör kan rättfärdigas:
"Som bibeltroende kristen är det självklart att man i princip alltid är för Israel och det judiska folket. Vi vill nämligen välsigna det Gud välsignar, vi vill vara för det folk som Gud är för. Om Gud har utvalt det folket och gett dem det landet, då vet vi att det inte är Gud som skjuter raketer mot israeliska civila, som sänder självmordsbombare eller som skickar fartyg med stöd till terroristregimer. Det betyder dock inte, att jag som kristen måste tycka att alla enskilda handlingar av alla enskilda judar eller israeler är bra. Jag har samma syn på dem som på andra människor – vi är alla syndare och ibland gör vi alla fel."

8 juni 2010

Propagandakriget mot Israel

Då dimmorna efter massmedias okristiska fördömande av att Israel stoppade konvojen mot Gaza lagt sig, visar sig en helt annan bild.
Mattias Gardell uttalade sig i Sveriges Radio vid hemkomsten från Israel detaljerat om hur Israeliska soldater skjöt ihjäl fredsakrivisterna, utan att själv ha sett något av det. Det visar sig senare att Gardell själv är Asatroende med antisemitiska inslag, Världen i dag.
I Expressen och DN står det nu att läsa att Reuters klippte bort att fredsaktivister runt de israeliska soldaterna på återskapade foton höll knivar i händerna, antagligen för att inte visa att fredsaktivisterna i själva verket inte var så mycket "freds"-aktivister.
Sedan verkar det som om Hamas i själva verket inte var så intresserade att ta emot hjälpsändningarna. De stoppades då Israel transporterat fram hjälpen till gränsen till Gaza. DN och Världen idag.
Om det nu inte var den humanitära hjälpen som var avsikten med konvojen, vad var då den egentliga avsikten? Förmodligen var avsikten att misskreditera Israel i världsopinionionen och flera islamister utropade också, då de tragiska dödsskjutningarna blev kända: "Vi har nått vårt mål."
En viktig fråga för en seriös journalistik vore kanske att fråga vad det är som gör att Israel tvingas ha en blockad mot införsel av varor i Gaza?