Nordic Choice Hotels

30 dec. 2012

SÖNDAGEN EFTER JUL - Guds barn

Söndagens texter: 
2 Mos 1:15-21
2 Tim 3:14-15
Mark 10:13-16
Ps 71:2-6

"Stå kvar vid det som du har lärt dig och fått visshet om. Kom ihåg vilka lärare du har haft
och att du ända sedan dina barnaår är hemma i de heliga skrifterna; de förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus." (2 Tim 3:14-15) 

Uppmaningen att stå kvar möter oss i dagens text. Har du nånsin haft känslan att du måste ge upp. Att du inte ser någon väg vidare och att du minst av allt vill stå kvar i det du står i.

Under veckan har jag läst från Fjärde Moseboken. Där möts vi av ett folk som minst av allt ville stå kvar. De hade fått nog och ville vända tillbaka till det gamla livet i Egypten (4 Mos 14:3-4). Då jag läste det skrev jag i den dagliga bibelkommentaren:

"Gud hade befriat folket från slaveriet i Egypten och lovat att föra dem till ett överflödande land. Men på grund av deras egen olydnad blev vägen längre och besvärligare än de hade väntat sig. De var då beredda att ge upp hela projektet och vända tillbaka till Egypten och slaveriet.
       Kanske kände sig lärjungarna på samma sätt då Jesus hade blivit korsfäst. De hade lämnat allt och satsat allt på att följa Jesus. Och nu var Jesus inte längre bland dem. Allt de trott och hoppats på var borta och de var beredda att återvända till det gamla livet. de säger till varandra att det nu är dags att återvända till fisket, till det liv de hade innan de träffade Jesus (Joh 21:3).
       Kanske har du upplevt det på liknande sätt. Jesus har frälst dig och fört dig ut ur slaveriet. Han har lovat dig ett överflödande liv. Men ibland kan livet kännas långt ifrån överflödande. Det har inte blivit som du hoppades. Men ge inte upp.
       Israels barn kom till slut igenom svårigheterna och fick komma in i det överflödande landet.
       Jesu lärjungar gav inte upp. Genom att stå fast och låta sig uppfyllas av den Helige Ande kunde de förvandla hela världshistorien. Miljoner och åter miljoner människor har blivit frälsta och fått sina liv förvandlade genom deras tjänst.
       Så, ge inte upp då du frestas att ge upp. Även om du kanske inte kan förändra hela världen, kan du vara med och vara ett redskap att förvandla livet för någon annan människa. Att göra det är bara en liten del av det överflödande livet med Jesus.
"

29 dec. 2012

Frälsningsarmén i media

I juletid är det många som skriver om Frälsningsarmén i media. Här kommer ett litet axplock från den senaste tiden:

Här startade Frälsningsarmén det 130-åriga kriget mot ondskan.

MyNewsdesk (pressmeddelande) - ‎26 dec 2012‎
Den 28 december 1882 höll Frälsningsarmén sitt första möte i Sverige. Platsen var Östermalmstorg i Stockholm på den plats där nu Åhléns nya varuhus ligger. Det kommer att bli en kort ceemoni med musik och tal och där Frälsningsarméns ledare i Sverige, ...

Julens sånger i fokus hos Frälsningsarmén

VästerviksTidningen - ‎26 dec 2012‎
Ingen som besökte Frälsningsarméns lokaler på onsdagskvällen kunde missa vilken högtid vi står mitt uppe i. Julens sånger var temat för kvällen, och det blev både uppträdanden från scenen och publika sånger. Det femtontalet personer som hörsammat ...

Frälsningsarmén inledde julfirandet

Lidköpingsnytt.nu - ‎24 dec 2012‎
I dag fick åhörare och musiker i Frälsningsarméns musikkår lufsa i snön ut till granen på Nya Stadens torg för att hålla sin traidtionella julkonsert. Det är en konsert med musik alla känner igen. I dag leddes kåren av Bo Jennesjö som med sina ...

Många söker hjälp hos Frälsningsarmén till jul

Sveriges Radio - ‎20 dec 2012‎
Charlotte Lundell är föreståndare inom den öppna sociala verksamheten på Frälsningsarmén i Västerås. – Behovet är väldigt stort inför julen för det är väldigt många som har det dåligt ställt. – Det finns många människor som vill kunna ge sina barn ...

Frälsningsarmén ger matkassar till familjer

Sveriges Radio - ‎21 dec 2012‎
Idag delar Frälsningsarmen i Borås ut matkassar till mellan 90 och 100 behövande familjer. Kassarna innehåller mat och leksaker eftersom många boråsare har fått det jobbigt den senaste tiden. Frälsningsarmén: "De flesta sökande är ensamma mammor" ...

Frälsningsarmén fick de 50 000 som saknades

helagotland.se - ‎21 dec 2012‎
Men nu meddelar Kjell Karlsten på Frälsningsarmén i Visby att bidragen har strömmat in. Sedan den 17 december har församlingen fått in de saknade 50 000. Sammanlagt har Frälsningarmén nu fått in pengar till ett värde av 175 000 kronor. Föutom det har ...

Frälsningsarmén kämpar för att kunna hjälpa

Sveriges Radio - ‎19 dec 2012‎
Mat är det vanligaste, berättar Christina Brodin Johansson, skattmästare på Frälsningsarmén i Falun, om vad människor behöver hjälp med. Sedan kommer kläder, bussbiljetter, glasögon och sådant. Innan julafton söker sig många till Frälsningsarmén ...

Frälsningsarmén till schlager-EM

Svenska Dagbladet - ‎16 dec 2012‎
Tanken med att delta i tävlingen var från Frälsningsarméns sida att spela in pengar till välgörande ändamål. Låten är gjord av professionella hitmakare på musikbolaget Hitmill. - Vi ville göra det för att vi älskar utmaningar och i andra hand för att ...

Frälsningsarmén: pengarna räcker inte

helagotland.se - ‎17 dec 2012‎
Vi har fått in lite mindre pengar än tidigare år så nu måste vi sätta stopp så att det räcker till de familjer som redan sökt, säger Kjell Karlsten på Frälsningsarmén i Visby. Frälsningsarmen har hittills fått in drygt 125 000 kronor, men hoppas på ...

26 dec. 2012

ANNANDAG JUL eller DEN HELIGE STEFANOS DAG - Martyrerna

Annandag jul är martyrernas dag. Stefanos räknas som den förste kristna martyren. Han har sedan följts av många andra. Också idag är det många människor över hela världen som får ge sitt liv för den kristna tron.

"Så stenade de Stefanos, som åkallade Herren och sade: ”Herre Jesus, ta emot min ande.” Han föll på knä och ropade högt: ”Herre, ställ dem inte till svars för denna synd.” Med de orden dog han."  (Apg 7:59-60)

Dagens texter:  Jer 20:7-11  -  Apg 7:55-8:8  -  Luk 12:49-53  -  Ps 46:1-8

25 dec. 2012

JULDAGEN - Jesu födelse

"Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste." (Jes 2:6)

Dagens texter: Jes 9:2-7  -  1 Joh 1:1-4  -  Joh 1:1-14  -  Ps 72:1-7

24 dec. 2012

JULNATTEN - Den heliga natten

"Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
      Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
      Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
      I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.
      Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” (Luk 2:1-14)

Läs mer

Dagens texter: Jes 9:1a, 2-7 - Heb 1:1-6 - Luk 2:1-20

Julkonsert från Royal Albert Hall, London

23 dec. 2012

FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT - Herrens moder

"Jubla, dotter Sion, ropa ut din glädje, Israel!

Gläd dig, dotter Jerusalem, fröjda dig av hela ditt hjärta!

Herren har upphävt domen över dig och undanröjt dina fiender.

Herren, Israels konung, bor hos dig. Du har ingenting mer att frukta.

Den dagen skall Jerusalem få höra: ”Sion, var inte rädd, låt inte händerna sjunka i missmod.

Herren, din Gud, bor hos dig, hjälten och räddaren.

Han jublar av glädje över dig i sin översvallande kärlek.”

Högt skall de fröjda sig över dig." (Sef 3:14-17)
Sef 3:14-17  -  Fil 4:4-7 2  -  Luk 1:30-35  -  Ps 145:8-13

17 dec. 2012

Grattis Frälsningsarmén i Schweiz!!

Frälsningsarmén är på väg till schlager-EM i Malmö nästa år! I lördags vann de den Schweiziska uttagningen.

Svenska Dagbladet skriver att Schweiz tar hjälp från ovan i Schlager-EM. Här är låten, om du har glömt den:

16 dec. 2012

TREDJE SÖNDAGEN I ADVENT - Bana väg för Herren

"Sedan Johannes döparens dagar tränger himmelriket fram, och somliga söker rycka till sig det med våld. Ty ända till Johannes har allt vad profeterna och lagen sagt varit förutsägelser. Ni må tro det eller inte, han är Elia som skulle komma. Hör, du som har öron.
Vad skall jag jämföra detta släkte med? De liknar barn som sitter på torget och ropar åt andra barn: ’Vi spelade för er, men ni ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte klaga.’ Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och då säger man: ’Han är besatt.’ Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare.’ Men Vishetens gärningar har gett Visheten rätt.” (Matt 11:12-19)

Dagens texter:
Mal 4:4-6 ; 2 Pet 1:19-21 ; Matt 11:12-19 : Ps 146:3-9

15 dec. 2012

Lördagsgodis: Jul på Kustverket i Norge

Det vankades julfest för lotsarna på Kustverket i Norge. Det gällde julavslutningen för lotsarna i Ålesund. Regiondirektör Harald Tronstad tyckte det var på sin plats att fira med en tårta. Ja, eftersom de var så många lotsar behövdes det till och med två tårtor (tårtor på norska heter kaker).

Då bagaren frågade om det skulle vara någon text, svarade regiondirektören: "Skriv God Jul på begge kakene (tårtorna)".

Men då leveransen kom hade de bara en tårta med sig och på marsipanlocket på tårtan kunde man läsa: "God Jul på begge kakene".
(Källa: Aftenposten)

9 dec. 2012

ANDRA SÖNDAGEN I ADVENT - Guds rike är nära

"Då skall de blindas ögon öppnas och de dövas öron höra. Då skall den lame hoppa som en hjort och den stumme brista ut i jubel. Vatten bryter fram i öknen, bäckar i ödemarken. Förbränt land skall bli till sjö, törstande mark till källsprång. Där nu schakalerna ligger och vilar skall säv och papyrusgräs växa. Där skall gå en banad väg, den skall kallas den heliga vägen. Ingen oren får beträda den." (Jes 35:4-8)


Dagens texter

Jes 35:1-10
Jak 5:7-11
Matt 13:31-34
Ps 85:9-14

7 dec. 2012

Adventsupproret

En kyrka utan Gud är otänkbar. När kyrkan bjuder in skolorna till adventssamlingar och terminsavslutningar måste den kristna tron få stå i centrum.
     Det anser inte Skolverket, som i sin tolkning av den nya skollagen slår fast att samlingar i kyrkor får äga rum endast om de saknar religiöst innehåll.
     Om lagen får sådana konsekvenser måste den ändras. Därför gör Världen idag, tillsammans med tidningskollegor, en namninsamling riktad till politiker i riksdag och regering. Vi kräver ett snabbt initiativ som gör att skollagen ses över och omformuleras.
     Nu har svensk kristenhet chansen att göra sin röst hörd. Säg nej till en kyrka utan Gud!

Hur du kan delta
Det är enkelt att vara med och delta, gå till Världen idag och skriv in ditt namn och din bostadsort i fältet under menyn och klicka på "Jag skriver under". Din medverkan gör skillnad!

>> Du kan också ladda ner och skriva ut lista här för att samla in fler namn.

6 dec. 2012

Livets söndag den 16 december

12 kristna ledare i brett upprop för Livets Söndag 16 december!
(Från Ja till Livets nyhetsbrev)

– Vi vill uppmuntra dig och din församling att fira denna viktiga dag, skriver idag två ärkebiskopar, tre biskopar (nuv. och em.), fyra samfundsledare (nuv. och f.d) samt flera kristna ledare och profiler. Artikeln publiceras idag i tidningarna Dagen och Världen idag. Bakom denna uppmaningen att fira Livets Söndag finns:

Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift
Diascoros Benjamin Atas, ärkebiskop Syrianska Ortodoxa kyrkan
Erika Cyrillus, kommunikationssekreterare på EFS
Tjebbo van den Eijkhof, initiativtagare till Youth With A Mission (YWAM)
Ulf Ekman, ordförande Trosrörelsenspredikantorganisation
Biörn Fjärstedt, biskop em. Svenska kyrkan
Abakir Gobran, biskop Koptisk Ortodoxa kyrkan
Stefan Gustafsson, generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen
Sten-Gunnar Hedin, fd. föreståndare för Pingst ffs
Mor Julius Abdulahad Schabo, ärkebiskop i Syrisk Ortodoxa Kyrkan
Berit Simonsson, inspiratör i Oasrörelsen
Stefan Swärd, fd. ordförande för EFK
Marie Willermark, kommendör Frälsningsarmén i Sverige

2 dec. 2012

FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT - Ett nådens år

"Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given.
I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst.
Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas.Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände." (Sak 9:9-10)
 

Dagens texter:
Sak 9:9-10
Upp 3:20-22
Joh 18:36-37
Ps 24

Slå upp bibeltexterna:
Bibel 2000: Sak 9:9-10 | Upp 3:20-22 | Joh 18:36-37 | Ps 24
Levande bibeln: Sak 9:9-10 | Upp 3:20-22 | Joh 18:36-37 | Ps 24
(Från www.kyrkoaretstexter.se)

1 dec. 2012

Besök på rupeba.se

För två år sedan satte vi in en ny besöksräknare på rupeba.se, StatCounter. Den visar idag att vi haft 210.258 besök på hemsidan på de två åren. Det är naturligtvis betydelsefullt för oss som skriver sidan att det finns någon som läser vad vi skriver.

Ett annat tecken på att det finns någon därute som besöker sidan, är att vi ligger högt på olika besökslistor på kristna bloggar. På Jesussajten ligger vi just nu på tredje plats, bland mer än 160 svenska kristna bloggar.

24 nov. 2012

Pengarna...annars sjunger vi...

Jag hittade den här annonsen i danska Kristeligt Dagblad. Det är Frälsningsarmén i Danmark som annonserar sin julinsamling med devisen: Pengarna...annars sjunger vi...

Inför det hotet kommer det säkert att bli mycket pengar i julgrytorna. Annonsen påminner mycket om en reklamkampanj från Frälsningsarmén i Göteborg för några år sedan.

15 nov. 2012

Dagboken

[Dagboken.jpg]
s mer om Dagboken HÄR
Du kan skicka efter eller köpa boken från:

Frälsningsarméns Handels
E-post: handels@fralsningsarmen.se
e-shop

Gospelcenter Stockholm
Tegnérg. 39
111 61 Stockholm
Webbutik

Du kan även mejla till info@rupeba.se, så skickar vi boken och faktura till dig
195:- inklusive porto inom Sverige

Dagboken på engelska

Simple Musings for Simple Living
Dagboken på engelska

Du kan beställa boken genom att mejla till info@rupeba.se, så skickar vi boken och faktura till dig

165:- inklusive porto inom Sverige

Tio procent av alla inkomster på boken går till Frälsningsarméns arbete i Lettland.

14 nov. 2012

Fler och fler besöker rupeba.se

Det blir fler och fler som läser rupeba.se. Eller rättare sagt det blir fler och fler som besöker rupeba.se. Nu har vi mer än 100.000 besök om året.

Det är naturligtvis roligt för oss som dagligen uppdaterar hemsidan, och uppenbarligen fyller den en funktion. Vi är nu inne på femte året och den 1 april 2013 fyller vi fem.

Har du synpunkter på innehållet, eller vill du skriva ett inlägg på rupeba.se är du välkommen att höra av dig till info@rupeba.se. Dina tankar är säkert värda för fler att ta del av.

13 nov. 2012

Vem får höras i Nyhetsflödet?

Nyhetsflödet på rupeba.se har blivit en välbesökt sida för dem som vill hålla sig informerad om vad som händer inom den kristna sfären. Men vem är det egentligen som citeras och få komma till tals genom Nyhetsflödet? Och vilka medier hämtar vi informationen ifrån?

Jag gjorde en kontroll över inläggen under oktober månad i år och det visar sig att vi har citerat 46 namngivna personer under månaden. Och informationen har vi hämtat från 37 olika tidningar, bloggar och andra medier.

Här kommer en översikt över vem och hur ofta olika personer har citerats, och vilka medier vi hämtat informationen från och hur ofta.
 
Vem citeras på Nyhetsflödet under oktober 2012?
Stefan Swärd 6
Stanley Sjöberg 5
Stefan Gustavsson 4
Jostein Nielsen 4
Annika Borg 3
Anna Sophia Bonde 3
Åke Hällzon 2
Lukas Berggren 2
Siewert Öholm 2
Daniel Grahn 2
Berit Simonsson 2
Marcus Birro 2
Ruth Nordström 2
Bill Bright 2
Gabriella Mellergårdh 1
Rick Joyner 1
Bo Wetteus 1
Dag Sandahl 1
Mikael Karlendal 1
Inger Alestig 1
Bengt Olof Dike 1
Göran Skytte 1
Anders Gerdmar 1
Jacob Rudolfsson 1
P-G Svensson 1
Johan Lundell 1
KG Janunger 1
Bertiel Rolf 1
Howard Webberin 1
Bert Stålhammar 1
Lennart Koskinen 1
Gustaf Henriksson 1
Carl-Henrik Jaktlund 1
Mats Tunehag 1
Jackie Jakubovski 1
Ulf Sundkvist 1
Anders Robertsson 1
Roger Gustavsson 1
Jens Berg 1
Lisa Abramowics 1
Lars Adaktusson 1
Christer Åberg 1
Staffan Danielsson 1
Marie Willermark 1
Johanna Andersson 1
Lennart Sacredéus 1

46






Nyhetsflödet oktober 2012 kommer från följande medier:
Världen idag 25
Dagen 23
Hemmets Vän 9
Kyrkans Tidning 6
Newsmill 5
Kristeligt Dagblad (På danska) 5
Kristen Opinion 4
Inblick 4
Jostein Nielsens blogg (På norska) 4
Stefan Swärds blogg 4
Expressen 3
Skaperkraft (På norska) 3
Svenska Evangeliska Allinasen 2
Churchmill 2
The Gospel Coalition (På engelska) 2
Bill Bright (På engelska) 2
SVT 1
Credoakademin 1
Webbkyrkan 1
Livet  (Finlandssvensk) 1
Charisma Magazine (På engelska) 1
BloggarDag 1
Mikael Karlendals blogg 1
Svenska Dagbladet 1
Perleportalen (På norska) 1
Journal of Aggressive Christianity (På engelska) 1
Mats Tunehags blogg 1
Dagens Nyheter 1
Stefan Gustavssons blogg 1
Huvudstadsbladet (Finlandssvensk) 1
Metro 1
Apg29 1
Christian Post (På engelska) 1
Sändaren 1
Marie Willermarks blogg 1
Norge idag (På norska) 1
Frelsesarmeen Norge (På norsk) 1

37

8 nov. 2012

Förebedjare?

Det kommer ständigt in nya böneämnen på Bönekammaren. Vill du vara förebedjare? Gå in i Bönekammaren och lyft fram böneämnena inför Herren.

GUD HÖR BÖN!

Dagboken nu snart på engelska!

Simple Musings for simple living

Nu trycks andaktsboken Dagboken av Rut Baronowsky även på engelska. Vi hoppas att vi kan distribuera den före jul. I Sverige kommer den att kosta 120 kronor. Är du intresserad att förhandsbeställa boken kan du mejla till info@rupeba.se.

Tio procent av alla inkomster av boken kommer att gå till Frälsningsarméns arbete i Lettland.

Julklappstips!

Nu börjar det bli dags att tänka på julklappar. Vad kan vara bättre än att ge bort en julklapp som varar hela året? Andaktsboken Dagboken av Rut Baronowsky finns nu i lager på Handels. Du kan beställa den på nätet HÄR. Du kan också mejla till handels@fralsningsarmen.se eller ringa till 08-562 282 61. Du kan läsa mer om boken HÄR.

Vi räknar med att ge ut Dagboken också på engelska lagom till jul. Mer information kommer!

Ny trosuppfattning i presidentsuccessionen? – Bush dy, Obama och Romney

Presidenterna och tron del 5/5
Kjell O Lejon
Världen idag och Claphaminstitutet

 George W. Bush (f. 1946) föddes under faderns sista studieår vid Yale i New Haven, Connecticut. Familjen flyttade snart till Texas. De bad för maten, gick regelbundet till kyrkan och båda föräldrarna verkade under en tid som söndagsskollärare. Bush själv var korgosse i familjens episkopal­kyrka och kom att studera både vid Yale och Harvard, dock utan samma akademiska framgångar som far och farfar. Under Vietnamkrigets dagar utbildade han sig till pilot i Texas Air National Guard och undvek därmed att bli sänd till Sydostasien. Framgångarna kom inte heller i affärslivet. Alko­­hol­konsumtionen tilltog. Vändning­en kom efter det att han träffat pingst- och resepredikanten Arthur Blessitt och tillbringat en helg med familjens gode vän, evangelisten Billy Graham. Bush började gå på bibelstudier och gav ”sitt hjärta till Jesus”. En livstecknare skriver att han är den ende bland amerikanska presidenter, förutom Lincoln, som blivit troende, omvänd, i vuxen ålder. Emellertid är fallet så även med Obama.

Bush startade snart sin politiska bana. Han valdes 1994 till guvernör i Texas, starkt uppbackad av många evangelikala. Här blev han inpirerad av Marvin Olavskys ”faith-based” initiativ, det vill säga sociala projekt som ofta är drivna på kristen grund. Så fick exempelvis kristna fängelser stöd av Bush, och stödet förstärktes när man såg att återfallsfrekvensen var betydligt lägre bland dem som varit fängslade i dessa. Ett politiskt tema han tog med sig in i kampanjerna var ”medkännande konservatism”, en typ av värdebaserad konservatism med socialt patos. Det var för övrigt under en predikan av pastor Mark Craig som Bush kände sig kallad att ställa upp i presidentvalet 2000. Gudstron var tydligt uttalad, vilket framkom i debatterna. Väl vald till president blev perioden märkt av två katastrofer, dels de islamistiska attackerna den 11 september 2001 och därpå följande krig, dels förödelsen efter orkanen Katarina i augusti 2005 och dess politiska efterspel. Genom dessa svårmanövrerade år i Vita huset hörde man hela tiden den kristna tron som en underton i budskapet.
I bland blev den mycket offentlig, som i talen till nationen efter de nämnda två katastroferna, båda hållna i Washington Catherdal, den episkopala högborgen i huvudstaden. Precis som fadern betonade han vikten av gudstro, gudsförtröstan och förbön. Amerika sågs som ”en nation under Gud” med ett uppdrag att kämpa för frihet och rättvisa även på andra ställen än i USA, såsom i Irak och Afganistan. Att denna inriktning skulle få ett så pass förödande utfall kunde Bush knappast ana. Glömd är ofta hans massiva insats för aidsbekämpning i Afrika, mer känd är hans hållning att undervisning om avhållsamhet måste ingå i denna bekämpning.

Efter åtta år tog demokraterna tillbaka Vita huset, nu med en svart anförare. Barack Hussein Obama Jr. föddes på Hawaii 1961, som son till en vit social­antropolog och en svart student från Kenya. Modern var inte kyrkligt engagerad men tog med sin pojke till lokaler tillhörande olika religioner i studiesyfte. Fadern, som var uppfostrad muslim hade vid tiden för Obamas födelse blivit ateist. När Obama var två år skilde sig föräldrarna. Modern gifte om sig med en muslim från Indonesien, Lolo Soetoro. Familjen flyttade till Jakarta och Obama gick där såväl i katolsk skola som i en statlig skola, där man undervisades i Koranen och muslimsk tro. Som tioåring flyttade han tillbaks till Hawaii och uppfostrades av morföräldrarna, som inte heller var kyrkligt aktiva. Obama läste vid Occicental College och Columbia University. Därefter kom han i Chicago i kontakt med ett socialt arbete som utfördes av en svart baptistkyrka. Han blev mer och mer involverad och tog så småningom steget fullt ut till medlemskap i Trinity United Church of Christ och döptes år 1988, tjugosju år gammal. I denna kyrka kom han så småningom att gifta sig och de två döttrarna döptes där.

Efter juridikstudier vid Harvard återvände Obama till Chicago och undervisade i statsrätt vid University of Chicago. Politiken tog över och efter tre perioder i delstatssenaten följde en tid som senator i Kongressen. Antydningar om att han var muslim kom upp under presidentvalskampanjen 2008, och även om Obama uttalat sig tydligt om att han ser Jesus Kristus som sin frälsare och återlösare, exempelvis i pastor Rick Warrens utfrågning i Saddleback Church, tror fortfarande cirka 17 procent av amerikanerna att Obama är muslim. I samband med sin pastor och andlige vägledare Jeremiah Wrights radikala uttalanden under kampanjen 2008 lämnade Obama sin kyrka i Chicago och sägs i dag ha sitt kyrkliga hem i Evergreen Chapel, Camp David.

En helt annan andlig hemvist än Bush och Obama har Mitt Romney (f. 1947), som tillhör Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Kyrkan grundades år 1830 av Joseph Smith och kallas oftast mormonkyrkan. I denna kyrka är Bibeln korrekt endast om den stämmer överens med de läror som finns i en annan bok inom rörelsen, Mormons bok. Man har en rad andra läror än traditionellt kristna kyrkor och avvisar exempelvis traditionell treenighetslära, men lär ut preexistens.
Romney tillbringade en tid i sin ungdom som mormonmissionär i Frankrike. Han har studerat vid mormonernas eget universitet, Brigham Young University, och vid Harvard. I presidentvalskampanjen undviker han ofta att tala om sin trostillhörighet, vilket något påminner om Kennedy. Hälften av amerikanerna betraktar inte mormonerna som kristna och för en tid sedan förklarade sig en fjärdedel av de evangelikalt kristna, en viktig väljargrupp för republikanerna, ha svårt för att rösta på en mormon. Många föredrar likväl en republikan framför en demokrat.

7 nov. 2012

Bush och Clinton hade olika tillämpning av tron

Presidenterna och tron del 4/5
Kjell O Lejon
Världen idag och Claphaminstitutet

George H. W. Bush föddes den 24 juni 1924 i Milton, Massachusetts, som barn till en förmögen affärsman, Prescott Bush. Fadern var under en tid även verksam som senator. Även modern Dorothy hade en förmögen affärsman, George Herbert Walker, till far. Dorothys mor, Bushs mormor, har betecknas som den mest fromma som någonsin levt, en kvinna som aldrig tog ett steg utan sin bibel. Bushs hem genomsyrades av kristen tro. Varje morgon bad man och läste ett stycke ur Bibeln. Varje söndag gick man i kyrkan, som stod i episkopal tradition. Dorothy älskade sin bibel och var inspirerad av Francis Schaeffer och John Stott, välkända evangelikala författare. Bush säger att mammans tro gjorde att det lyste om henne. Fostran inkluderade förhållningssätt, såsom att inte vara självcentrerad – pronomenet "jag" skulle undvikas – och att aldrig skryta.
Som trettonåring följde Bush med sin storebror till privatskolan Phillips Academy i Andover, där han konfirmerades året efter. Under det sista studieåret, den 7 december 1941, drabbades Peal Harbor av japanernas attack, som ledde USA in i Andra världskriget. Ett halvår senare, på examensdagen, som sammanföll med Bushs artonårsdag, talade krigsministern Henry L. Stimson, en gång själv student vid Phillips Academy, och förklarade att civilisationen var under attack; de kristna värdena stod på spel. Samma dag anmälde sig Bush som frivillig till flottan och examinerades snart som flottans genom tiderna yngste pilot. Under våren 1944 var han placerad på torpedbåten San Jacinto i Stilla havet. Kamrater dog i strider och Bushs flygplan blev nerskjutet vid två tillfällen. Den andra gången dog hans kamrater i planet och Bush själv överlevde endast genom att en amerikansk ubåt kunde plocka upp honom. Han betraktade detta som ett Guds under. Tiden på ubåten blev "Guds terapi" och när andra frågade sig varför många dog, så frågade Bush Gud om varför han själv hade överlevt. Ur detta växte tanken om en plan och en mening med det som skulle följa.
Väl hemkommen började Bush läsa ekonomi på Yale. Han gifte sig med Barbara och fick sonen George Bush Jr innan de flyttade till oljefälten i Texas. Vid fyrtio års ålder var han oljemiljonär. Men det som satte djupare spår var att dottern Pauline vid tre års ålder fick obotlig leukemi och dog. Varje morgon på väg till arbetet stannade Bush under sjukdomsperioden till vid sin kyrka för bön. Det var bönen som höll dem uppe, förklarade han senare, och Barbara sade att hon aldrig känt Guds närvaro så stark som när Pauline avled. Såväl George som Barbara verkade under en tid som söndagsskollärare i sin presbyterianska kyrka i Texas.
Bush följde i sin faders fotspår och växlade in på ett politiskt spår. Han satt bland annat i representanthuset i ett par omgångar, blev FN-ambassadör, verkade som USA:s högste diplomat i Kina och blev chef för CIA. Intressanta är hans dagsboksanteckningar i Kina, där han skriver om den stora roll hans kyrkobesök fick i en lokal sliten gammal kyrka med åldriga pastorer. Dottern Dorothy blev den första amerikan som offentligt döptes till kristen tro i Kina sedan kommunistrevolutionen 1949.
Som vicepresident var Bush en lojal medarbetare till Reagan. Som president drev han politiken med ett patos starkt färgat av kristen tro och terminologi. Livet såg han som en Guds gåva, och han förordade starkt adoption i stället för abort. Han ville ha möjlighet till frivillig bön i skolorna, såg skapelsen som gudagiven och betonade därför miljöpolitiken mer är föregångarna. Mot drogproblemen förklarade han "korståg." Under Irak-Kuwaitkriget hänvisade han starkt till en moralisk förpliktelse att ingripa och utlade offentligt kopplingen till tanken på rättfärdiga krig. Efter segern proklamerade han nationella böne- och tacksägelsedagar. Flera tal blev regelrätta predikningar. Bibelns budskap framhölls genomgående och retoriken var kristocentrisk, något som nästan aldrig uppmärksammats. På de utrikespolitiska framgångarna följde inrikespolitiska motgångar och svag ekonomi. Det senare blev Bill Clintons triumfkort i valdebatten.
Clinton (f. 1946) kom från Arkansas i Södern. Hans biologiske far dog innan Bill föddes och den styvfar som han växte upp med var alkoholiserad och slog mamman. Tryggheten fann han i Park Place Baptist Church. Från åttaårsåldern gick han själv de knappa två kilometrarna dit varje söndag. Den välkände evangelisten Billy Graham blev Clintons idol, även när det gällde Grahams strikt antisegregationshållning: svarta var lika mycket värda som vita! En annan förebild var John F. Kennedy.
En viktig period i Cintons liv blev åren vid det jesuitledda katolska universitetet i Georgetown. Sociala frågor stod högt i kurs, och kurser om andra religioner och synen på hur man kan se på sanningen kom att prägla Clinton. Evangelikala drag fanns fortfarande kvar, men de blev liberalt färgade. Denna senare färgning förstärktes under åren som juriststudent vid Yale och vid Oxford i England, men även efter det han återvänt till USA, då han inledningsvis undervisade vid University of Arkansas och senare startade sin politiska bana. Pastor Vaught i Immanuel Baptist Church undervisade Clinton om moraliska aspekter av det bibliska budskapet, och menade att abort inte var obibliskt eftersom livet startade vid första andetaget och att dödsstraff var förenligt med den kristna tron eftersom det hebreiska ordet för dräpa endast avser mord. Clinton framhöll ofta paulusorden om att vi ser "på ett dunkelt sätt såsom i en spegel". Utrikespolitiskt var han uttalat pro-israelisk. Inrikespolitiskt drev han under devisen "ett nytt förbund för Amerika" sociala välfärdsfrågor, stödde Bushs tanke på "faith-based"-initiativ och på att man fritt skulle kunna uttrycka sin tro på arbetsplatserna. Han stödde även tanken på att studentledd bön skulle få förekomma i skolorna. Men mest känd har han blivit för sina otrohetsaffärer och lögner i samband med dessa. Han förklarade sig vara en syndare och bad offentligt om förlåtelse, men många tappade förtroendet för honom. Skuggan faller fortfarande djup och mörk över honom i detta avseende.

6 nov. 2012

Carter och Reagan stod för sin tro

Presidenterna och tron del 3/5
Kjell O Lejon
Världen idag och Claphaminstitutet

1960-talet och början på 1970-talet blev på flera sätt en tumultartad tid i USA. Högsta domstolen förklarade 1962 och 1963 att bön och bibelläsning i skolorna inte var förenligt med konstitutionen, trots att det pågått alltsedan nationens födelse. Mordet på president Kennedy följde, så också morden på hans bror Robert Kennedy och även Martin Luther King Jr. Man såg vidare en förhöjd kriminalitet, ett tilltagande antal skilsmässor, ökade drogproblem och en så kallad sexuell revolution. Kriget i Vietnam urartade till ett prestigefullt militärt nederlag, trots massiva insatser. Till detta kom Watergateskandalen samt Högsta domstolens beslut i det klassiska Roe versus Wade-fallet år 1973, som innebar att tillåta aborter, vilket var ett beslut som gick stick i stäv med en stor majoritet delstaters lagstiftningar. Utvecklingen skavde i landets samvete och man sökte efter en politisk ledare som skulle kunna leda landet rätt igen. Man fann James Earl (Jimmy) Carter, Jr. (f. 1924), en ”born again”, pånyttfödd, sydstatsbaptist från Plains i Georgia.

Joe Carter, Jimmys far, var jordbrukare med egen affärsverksamhet. Han verkade även som diakon och söndagsskollärare i den segregerade sydstatsbaptistkyrka, Plains Baptist Church, som Jimmy andligen fostrades och som elvaåring döptes i. 


Jimmy kom att studera vid såväl Georgia Institute of Technology som US Naval Academy (Marinens krigsakademi ) och tjänstgjorde på kärnvapenubåt fram till dess fadern dog i cancer 1953. Jimmy återvände då hem och övertog faderns affärsrörelse. Han gick även i faderns fotspår och blev diakon och söndagsskolelärare. Carter kom även att resa på ”missionsresor” som inkluderade dörr-till-dörrevangelisation. ”För mig är tron inte endast ett substantiv utan ett verb”, har han senare förklarat.
Snart involverades Carter i politiska sammanhang. I valet år 1962 till delstatssenaten kommenterade han en senare påtalad brist på religiös retorik, med att säga: ”Ingen frågade om jag var kristen och baptist. Ingen frågade om jag var pånyttfödd. Man tog för givet att jag var detta.” Svaret säger fortfarande något om det religio-politiska klimatet i Södern. 


Efter några år som guvernör blev han demokraternas presidentkandidat. Det var då det i nationell media uppmärksammades att han trodde på Jesus Kristus som sin Frälsare och kallade sig ”born again.” Det blev för många mer sekulärt inriktade ett uppvaknande. Undersökningar visade att det fanns många tiotals miljoner amerikaner som kallades sig just pånyttfödda och Newsweek kallade 1976 ”The Year of the Evangelicals”. Som president framstod Carter ofta som svag, både inrikes- och utrikespolitiskt, och många kristna blev djupt besvikna på hans sätt att leda landet. I valet som följde kom en kraftfullare gestalt att träda fram, Ronald Reagan (1911-2004). Det var också honom som många mer social-konservativt kristna kraftfullt kom att stödja.

Reagan kom från påvra omständigheter i Illinois. Hans far var en alkoholiserad skoförsäljare av irländsk bakgrund och romersk-katolik vad gäller trostillhörighet. Modern var en from Disciples of Christ-kvinna, som framstår som stark förebild för sonen Ronald. Hon ledde söndagsskola och bönemöten, var körledare i kyrkan, besökte sjuka och personer som hamnat i fängelse och behandlade i allt svarta lika väl som vita. En tidig manlig förebild för Reagan blev församlingens pastor, Harvey Waggoner. Den kristna tro som Reagan kom att bekänna sig till som ung förblev en viktig del i hans fortsatta liv.

Med sin tydligt uttalade tro, sin starka utstrålning, charm och mediala träning, kom Reagan att framstå som ett hopp, inte minst för de evangelikalt troende kristna. Han valde att ha Bibeln öppen vid 2 Krönikeboken 7:14 under sin installation, en vers som talar om att man som folk måste ödmjuka sig, omvända sig till Gud och så finna helande. ”Vi har Guds löfte på att om vi vänder oss till Honom och ber Honom om hjälp skall vi få den”, påpekade han ofta. Det politiska språket var ofta sprängfyllt av kristen retorik. Bibeln kom Reagan att citera i en lång rad såväl inrikespolitiska som utrikespolitiska sammanhang och han tackade offentligt sin moder för sin tro på förbön. Reagan arbetade för att ändra Roe versus Wade-beslutet med de politiska medel som stod till buds, förordade att bön skulle tillåtas i de statliga skolorna och satsade starkt på en militär upprustning för att knäcka Sovjetunionen, ”ondskans imperium”. Efter mordförsöket på honom lade han sin framtid än tydligare i Guds hand: ”Jag har alltid trott att var och en av oss finns här av ett gudomligt skäl, att det finns en plan för oss, en gudomlig plan för oss.”

Carter har i det närmaste kommit att hjälteförklaras i liberala kretsar. Man påminner om hans insatser för freden och det nobelpris han tilldelats. Reagan framstår tydligt som de mer konservativas förebild. Han som gjorde slut på det kalla kriget och ingav hopp inför framtiden. Båda stod tydligt för sin kristna tro, i Carters fall mer på privatplanet, i Reagans fall fullt ut också i det politiska livet.

5 nov. 2012

Kopplingen mellan att vara amerikan och troende stärktes – Eisenhower och Kennedy

Presidenterna och tron del 2/5
Kjell O Lejon
Världen idag och Claphaminstitutet

Dwight Eisenhower (1890–1968), namngiven efter den vitt berömde predikanten Dwight L. Moody, föddes i Texas men växte upp i Kansas. Föräldrarna, som under Dwights första år var mennoniter, kom från mitten av 1890-talet att ansluta sig till "russellianerna", som senare kom att kallas Jehovas vittnen. Det var i denna tro som främst modern Ida därefter fostrade sina barn, trots att Dwights farfader var mennonitpastor. Församlingsmöten hölls i familjens hus och Ida, som ofta läste sin bibel, kom bland annat att memorera hela 1 365 bibelverser. Fadern blev efterhand alltmer skeptisk till "russellianerna" och Dwight kom även han, tillsammans med sina syskon, att ta avstånd från Jehovas vittnen. Detta blev till exempel tydligt när han påbörjade sin militärutbildning vid West Point. Övertygelsen att en tro på Gud är grundläggande för en människa bar han dock med sig. Klassiskt är hans utsago, som general, att det "inte finns några ateister i skyttegravarna". Efter kriget blev Eisenhower bland annat president för Columbia University och därefter ledare för Nato. Han övertalades att ställa upp för republikanerna i presidentvalet 1952. Sitt installationstal inledde han med en bön. En vecka efter presidentinstallationen, den 1 februari 1953, döptes och konfirmerades han i presbyteriansk tradition.
Eisenhower kom som president att inleda sina kabinettssammanträden med bön, initiera årliga nationella bönedagar, fastställde genom sin underskrift att "under God" år 1954 lades till trohetseden, stödde fullhjärtat beslutet att idén "In God We Trust" år 1956 skulle bli nationens motto och fastställde att denna fras skulle tryckas på alla sedlar – på mynten fanns devisen sedan tidigare. Den amerikanska nationens kristna arv förtydligades därmed och den religiösa identiteten förstärktes i relief mot det kalla krigets huvudmotståndare, den gudsförnekande kommunismen. Kopplingen mellan att vara amerikan och gudstroende kom att understrykas under hans presidentperiod, som även kännetecknades av en stark församlingstillväxt med avseende på medlemskap; en sann patriot var också en troende person.
Efter en mycket knapp seger över Richard Nixon kom John F. Kennedy (f. 1917) att ta över i Vita huset. Den föregående presidentkampanjen hade överskuggats av det faktum att Kennedy stod i romersk-katolsk tradition. Många amerikaner, både konservativa och liberala protestanter, frågade sig utifrån en mer eller mindre tydlig anti-katolsk hållning, om detta skulle innebära att Kennedy skulle lyssna mer till påven än till det amerikanska folket när viktiga politiska beslut skulle fattas. Denna "katolska fråga" blev politiskt mycket het. Var hade egentligen Kennedy sin främsta lojalitet?
Kennedy, vars mor starkt hade betonat en katolsk uppfostran av sina barn, blev av Vatikanen utnämnd till "påvlig grevinna". Fadern Joseph var politiskt engagerad och blev ambassadör i London. Familjen hade starka band till kardinal Spellman, men även till senator McCarthy, båda kända för en starkt anti-kommunistisk hållning.
Kennedy gick regelbundet till mässan under sina år vid Harvard, och i ett berömt valtal till kongressen 1946 om den amerikanska karaktären, betonade han starkt vikten av de kristna rötterna. "Detta är sannerligen Guds land och vi är sannerligen Guds folk", förklarade han och fortsatte med att säga att den amerikanska konstitutionen visar på den kristna och amerikanska principen att det finns mänskliga rättigheter som ingen stat eller majoritet har rätt att förneka. Det regelbundna mässfirandet fortsatte Kennedy som senator i Holy Trinity Church i Georgetown. Bränd av den kritiska "katolska frågan" kom Kennedy som president att i mycket undvika offentliga uttalanden i trosfrågor, även om hans klassiska installationstal tydligt hade en religiös dimension. Han citerade profeten Jesaja och slutade talet med att be om Guds välsignelse och hjälp, men poängterade samtidigt att vi måste förstå att här på jorden måste Guds arbete utföras av oss människor. Men överlag kom Kennedy att träda fram som en av de presidenter som mest undvikit religiös retorik. Han kom, lite förenklat, inte att framstå som en katolsk president utan mer som en president som råkade ha en katolsk tillhörighet, en tillhörighet som han undvek att basunera ut. Föga förvånande intog han en strikt separationistisk hållning i kyrka-statfrågan och kom att framträda som mer sekulär än såväl företrädarna Truman och Eisenhower som en rad senare efterträdare.
Genom sin tragiska död den 22 november 1963 i Dallas har Kennedy likväl i det närmaste erhållit en helgonstatus, även om bilden av honom skadats genom belysningen av hans otrohetsaffärer.
Trots såväl tidigare som senare försök och en ständigt ökande katolsk väljarkår har USA, som bekant, varken förr eller senare skådat någon ny romersk-katolik som president. Däremot finner vi flera i ett annat viktigt organ, den Högsta domstolen, som i USA har en helt annan politisk betydelse än i många andra länder.
 

4 nov. 2012

Tron central för Truman

Presidenterna och tron del 1/5
 Kjell O. Lejon
Världen idag och Claphaminstitutet

I USA är visserligen kyrka och stat separerade genom konstitutionens första tillägg, men religion och politik har alltid levt sammanflätade. Även de moderna presidenterna står fast vid traditionen att lägga handen på en bibel när de svärs in och att regelbundet hänvisa till Gud i politiska tal. Så har det varit alltsedan George Washingtons installation den 30 april 1789. Men tanken på att Gud har med det politiska bygget att göra har djupare rötter. Den tog de första nybyggarna, puritanerna eller "The Planting Fathers", som de också kallas, med sig till landet i väster.

Kopplingen mellan religion och politik fanns även hos "The Founding Fathers", det vill säga hos författningsfäderna, som James Madison och John Adams och George Washington. Madison, som kallas författaren till konstitutionen, motiverade exempelvis tredelningen av beslutsfattandet mellan presidentämbetet, kongressen och Högsta domstolen utifrån teologisk ståndpunkt, att människan var en fallen varelse och lätt kunde bli maktfullkomlig eller korrumperas.

I denna artikelserie ska vi med några ögonblicksbilder se på hur några moderna amerikanska presidenter hanterat frågan om religion och politik eller vilken roll deras kristna tro haft i det politiska beslutsfattandet. Den förste vi omnämner är Harry S. Truman (1884-1972). Han kom som president att ställas inför några högst avgörande ögonblick. Skulle han göra bruk av atombomben? Hur skulle han förhålla sig till den statsbildning som judarna önskade och genomdrev? Hur skulle han agera gentemot en kommunistisk expansion?

I historieskrivningen behandlas ofta dessa problemområdens politiska och militära delar av Trumans presidentperiod, men sällan vilka bakomliggande resonemang som förekom på det personliga planet. Men det är klart att Trumans kristna tro starkt kom att påverka hans resonemang.
Trumans föräldrar var lantbrukare och hade huvudsakligen baptistisk bakgrund, även om han under en tid gick i presbyteriansk söndagsskola. Redan vid tolv års ålder hade han läst igenom Bibeln två gånger och när han var arton år gammal beslutade han sig för att bli döpt i en baptistkyrka. Han menade att den baptistiska traditionen visade på det mest direkta sättet att närma sig Gud. Under hela sitt vuxna liv, från gymnasiet och framåt, kom han att bära med sig en nedskriven bön, som han bad varje dag tills han dog. Den riktades till "Allsmäktige, evige Gud, Skapare av himmel och jord och universum," och fortsatte inledningsvis med orden: "Hjälp mig att vara, att tänka och att göra det som är rätt, just för att det är rätt. Gör mig sanningsenlig, ärlig och ärbar i allt."

Truman kom efter en tids militär- tjänstgöring i Frankrike under Första världskriget att engagera sig i det demokratiska partiet, som hade en mycket stark position i Södern vid denna tid. Han blev senator 1934 och sedermera vicepresident under Roosevelt. Hans första officiella tal som president, efter det att Roosevelt hastigt dött, avslutades med en bön. Efter valvinsten 1948 kom han vid den påföljande installationen att bruka två biblar. En var öppnad vid 2 Mos. 20, de tio budorden, och den andra vid Matteus 5, Jesu Bergspredikan. Dessa bibelstycken ville han skulle prägla hans fortsatta presidentskap.

Men hur såg det ut i praktiken? Rörande bruket av atombomben fick Truman full information om det så kallade Manhattanprojektet  först den 25 april 1945, alltså mycket sent. Hans medarbetare förordade starkt bruket av denna, för att få stopp på Andra världskriget. Truman sade att den kanske motsvarade det som omnämndes i profetiorna. Efter en bedömning av hur många amerikaner och japaner som skulle dödas vid ett regelrätt stridsanfall på ett Japan som vägrade ge upp, beslutade Truman att bruka bomben. Det var ett ont, men i kalkylen ett mindre ont än om man skulle fortsatt reguljära manövrar. Färre skulle helt enkelt dö, menade han. Utan att inse andra förödande konsekvenser tackade Truman Gud för att de kunde utveckla atombomben innan fienden gjort detsamma. Japan kapitulerade och fredsslutet kom, om än mycket dyrköpt.

När det gällde Israelfrågan hade Trumans önskan att snabbt erkänna den nybildade staten ett mycket starkt motstånd bland en rad medarbetare, exempelvis hos utrikesministern, Marshall. Han kom att hänvisa till Gamla testamentet – hans favorit i Psaltaren var psalm 137, som talade om hur man i Babylon mindes Sion – och stod på sig. David Ben-Gurion förklarade ett självständigt Israel den 14 maj 1948. Endast 11 minuter senare erkände USA staten på de "facto" basis. Redan dagen efter attackeras dock Israel av såväl Egypten, Syrien, Jordanien, Libanon som Irak.

Angående kalla kriget beskrev Truman kommunismen som en falsk filosofi. En ideologi som inte erkände Gud och att människan är en Guds skapelse och att det endast är med Guds hjälp man kunde skapa varaktig rättvisa, frihet och fred. I kampen mot denna falska filosofi tillkom Trumandoktrinen, i vilken Grekland och Turkiet skulle skyddas från kommunismen, och Marshallplanen, så att Västeuropa snabbare kunde byggas upp och bilda ett frihetens och demokratins motvärn.