Nordic Choice Hotels

31 juli 2013

Skäms du för evangeliet?

"Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet." (Luk 9:26)

Är det så att kristna idag i ökande omfattning skäms för Guds ord?

Inför beslutet  om samkönade äktenskap i Riksdagen sändes förslaget ut på remiss. Samtliga samfund i Sverige var emot förslaget. En kort tid efter beslutet ändrade några samfund och kyrkor uppfattning. Man var inte längre emot samkönade äktenskap, man var till och med villig att viga samkönade par.

Varför ändrar man plötsligt uppfattning? Den offentliga orsaken angavs vara en "teologisk reflektion" som tydligen ledde fram till att det som står i Bibeln om homosexualitet inte betyder det som står utan något helt annat.

Är det möjligt att den verkliga orsaken var att man skämdes inför omvärlden att Bibelns uppfattning skilde sig från det som för stunden var politiskt korrekt? Man skämdes tydligen så mycket för Guds ord att man tog risken att Jesus ska skämmas för kyrkan.

Ett annat exempel på hur kyrkans företrädare ber om ursäkt för det som egentligen är Bibelns budskap läste jag nyligen i Per Ewerts bok "Guldet blev till sand". Där skriver Per Ewert:
"När detta kapitel skrivs läser jag en artikel om att Svenska kyrkan i Lund startar en en satsning på konfirmationsgrupper för unga vuxna som inte varit med i den tidigare "ordinarie" rundan. Ett gott syfte i sig, men studenttidningen frågar lite småprovocerande om kyrkan måhända tar det initiativet för att studenterna behöver syndernas förlåtelse. Det korrekta svaret från den svarande prästen borde förstås ha varit något i stil med att det är just det som är kristendomens fantastiska budskap, att vi alla bär på en moraliska skuld, och att Jesus kan befria oss från den skulden. Bollen var upplagd för ett frimodigt och frigörande svar om sann frihet. Men prästen faller i stället undan, sväljer betet och sviker samtidigt hela det budskap hon är satt att förkunna.
Den svarande prästen ställs genast inför nutidens stora synd: Tänk om någon skulle känna sig anklagad? Tänk om någon skulle uppleva att kyrkan och kanske även Gud själv ställer alltför stora krav på dem? Nej, det får inte ske. Så istället för att ge den sanna och utmanande bibliska responsen blir svaret istället ett undanglidande: "Nej, det tror jag inte de behöver". Och man kan nästan se prästens inre kamp efter att hon levererat sitt svar. "Nej, nej, det där var inte tillräckligt övertygande. ´Tror inte´ känns för svagt, någon skulle fortfarande kunna uppleva det som utestängande." Så hon hämtar andan och fortsätter: "Eller, det är jag övertygad om."
Sådär, då var det avklarat. Ingen blir bortskrämd. Och ingen blir heller verkligt attraherad. För vem vill närma sig en kyrka som rodnar ursäktande över sitt allra mest grundläggande budskap.....
... i samma stund som hon försöker göra Gud till den mest välmenande varelsen i universum förvandlas han samtidigt till något groteskt. Han blir en Gud som inte bryr sig
." (sid 153-154)

Skäms du också för Guds ord? Eller säger du som Paulus "Jag skäms inte för evangeliet" (Rom 1:16).

En som tydligen inte skäms för evangeliet är Marcus Birro som regelbundet skriver en krönika i Expressen om Jesus, synd, förlåtelse och upprättelse. I söndagens radiogudstjänst från Gullbrannagården intervjuas Marcus Birro av Daniel Grahn. Birro berättar att han kan få hundratals kommentarer på sina krönikor i Expressen. De flesta är positivt överraskade att någon kan vara så tydlig med det kristna budskapet och ändå får det publicerat i en av Sveriges största tidningar. Många kommentatorer skriver saker som "Skönt att någon vågar stå upp för det som står i Bibeln?" Birro säger att det han skriver ska präglas av "ärlighet, öppenhet och tydlighet".

Du kan lyssna på hela gudstjänsten  HÄR där intervjun med Birro är själva "predikan".

/PB

30 juli 2013

På väg - Steg 2: "Vad ska jag göra med min längtan?"

Steg 2: Tro. Hvor mye må jeg tro?
Bilden kommer från den norska publiceringen av "Tio steg mot Tro"
Vad ska jag göra med min längtan?
Det första steget handlade om att erkänna sin längtan och sin maktlöshet.  Då man vågar erkänna sin maktlöshet och att man inte klarar sig i egen kraft, kan man kanske känna sig tom och utlämnad.
Människor har i alla tider försökt att fylla detta tomrum med någon form av innehåll: att göra karriär, alkoholmissbruk, dagdrömmeri eller att hoppas att saker och ting ska bli bra av sig själv.

Men dessa ting är inte till någon varaktigt hjälp. De hindrar mig bara från att kunna ta emot verklig hjälp och de håller min befrielse på avstånd. Det hjälper inte att hoppas på hjälp om det man sätter sitt hopp till inte är trovärdigt eller har möjlighet att hjälpa.

Varifrån ska min hjälp komma?

Då man erkänner sin längta och sin maktlöshet är det viktigt att man vänder sin tro och sitt hopp till något/någon som vill och kan hjälpa.

De allra flesta människor på jorden tror på något. En högre makt eller kraft. Men att bara tro på en diffus makt som man själv har skapat i sin fantasi och sina förhoppningar är inte till stor hjälp då det verkligen gäller.

Hundratals miljoner människor på den här planeten har lärt känna en personlig Gud som både vill och kan hjälpa oss i vår situation då vi vågar vända oss till honom.

Vem är Gud?
Gud presenterar sig på många olika sätt för att vi ska lära känna honom:
·    I naturen och skapelsen
·    I sitt ord (Bibeln)
·    Genom händelser och personer i vår vardag
·    Genom vårt inre

Men framför allt har han visat oss vem han är genom sin son Jesus Kristus:
Han vill…:
Det är hans vilja, att alla människor ska bli frälsta och lära känna sanningen” (1 Tim 2:4)
…och han kan:
Men åt alla dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla dem som tror på hans namn” (Joh 1:12)

Gud vill ha gemenskap med dig. Inte därför att du är snäll, duktig, vacker eller intelligent, utan helt enkelt därför att han älskar dig:
Men Kristus bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare” (Rom 5:8)
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.” (Joh 3:16)

Då Gud ser på dig gör han det inte med fördömelse. Han pekar inte ständigt på dina misslyckanden. Han vill ge dig en ny start.

Då Jesus berättar liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15), så är Fadern en bild på hur Gud är. Då den förlorade sonen kommer hem igen efter att ha övergivit sin familj och förslösat hela sitt arv, blir han inte mött med ett: ”Vad var det jag sa?” I stället möts han av en öppen välkomnade famn och bjuds in i gemenskapen.

Då Jesus presenterar sig själv (Luk 4:18), säger han att han har kommit:
·    Med ett glädjebud till de fattiga
·    Med befrielse för de fångna
·    Med syn för de blinda
·    För att ge de förtryckta frihet

-Upplever du att ditt liv är fattigt och meningslöst?
Då finns det ett glädjebud till dig från Gud?
-Upplever du att du sitter fast i vanor som du inte kan bryta dig loss från?
Då säger Jesus att han har kommit med befrielse för dig.
-Upplever du att allt är mörkt i ditt liv och att du inte ser något hopp eller någon ljusning?
Då säger Jesus att han har kommit för att ge dig ny syn på dig själv och på framtiden.
-Upplever du att du är förtryckt i ditt inre?
Att din personlighet är förtryckt på grund av hur ditt liv har varit eller på grund av andra människors inställning till dig? Då har Jesus kommit för att föra dig ut i en ny frihet.
Hur ska jag kunna klara av att tro?

Det finns säkert många människor som tycker att de inte klara av att tro, även om de skulle försöka. Och de kanske frågar sig: ”Hur mycket tro måste jag ha för att bli godkänd av Gud?”

Men tro är inte en prestation. Tro är en gåva från Gud. Gud kräver inte en viss nivå av tro som du måste prestera för att bli accepterad. Eftersom tron är en gåva från Gud är det han som ger dig tron.
Men du måste vilja tro. Du måste ge Gud villigheten att tro. Du måste våga rikta din vilja mot Gud för att kunna ta emot hjälp från honom.

Varifrån ska min hjälp komma?” frågar psalmförfattaren i Psalm 121. Och han finner själv svaret: ”Min hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.

Vill du också vända dig mot Gud och söka hjälp från honom, kan du göra denna bekännelse till din egen:
Jag tror att Gud, som han visar sig i Jesus Kristus, kan hjälpa mig till en total förändring i mitt liv. -Denna förmåga att tro är en gåva från Gud.

29 juli 2013

Vart är vi på väg? - Del 6

Jag skrev för någon vecka sedan några förslag på vad som är Frälsningsarméns "själ" (=icke förhandlingsbart) och vad som är Frälsningsarméns "form" (yttre saker som kan förändras). Du kan läsa inlägget HÄR.

Jag fick en intressant kommentar av Erik som framhåller förbundstanken som en del av FA:s "själ". Erik skriver: "Vi ingår förbund som Frälsningssoldater och som Frälsningsofficerare och vikten av att hålla fast vid och förstå detta ser jag som klart avgörande för att Armén skall kunna överleva. I väst i allmänhet, och kanske tyvärr Sverige i synnerhet, finns en tendens att nedvärdera betydelsen av de förbund vi ingår i vår rörelse. Soldater invigs för lättsinnigt och lämnar lika lättsinnigt."

Erik avslutar inlägget med: "Så, mer än allt annat skulle jag säga att det viktigaste för Frälsningsarmén, det som aldrig någonsin får försvinna, är undervisningen och förståelsen om Förbundet. Den dagen Frälsningssoldater inser att det förbund de tecknar när de invigs är lika allvarligt och heligt som exempelvis äktenskapets förbund, då tror jag mycket av de problemen vi ser skulle vara lösta."

(Du kan läsa hans kommentar i sin helhet på samma ställe som mitt inlägg. Där finns även länkar till de övriga inläggen i serien "Vart är vi på väg?".)

Jag håller med Erik. Förbundstanken är viktig och unik i Frälsningsarmén. Då man blir soldat ger man långtgående löften som förpliktigar för resten av livet.

Där skiljer sig Frälsningsarmén från de flesta andra samfund. Då man blir soldat eller officer ingår man ett förbund med Gud. På många sätt liknar soldatskapet och officersskapet det förbund man ingår som munk eller nunna. Vem som helst kan inte bli medlem. Man genomgår först en slags prövoperiod (rekryt i Frälsningsarmén), och om man då anses kvalificerad att bli medlem tas man upp och i förbindelse till upptagningen som munk, nunna, soldat eller officer avger man bindande löften och ingår ett förbund.

Fler kommentarer i detta ämne välkomnas.

/PB

28 juli 2013

Tidig söndagsmorgon den 27 juli

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Nu är det semester och vi är ute på en bilresa långt hemifrån. Under veckan har jag läst Per Ewerts nya bok Guldet blev till sand. Per Ewert är informationssekreterare i Claphaminstitutet och vi träffas regelbundet på institutets styrelsesammanträden.

Jag kommer att återkomma med kommentarer och citat från boken framöver, men så här presenteras boken på baksidestexten: "Vad är det som har gått snett i vår tid? Dagligen översköljs vi av enorma mängder kostnadsfritt och lättsmält utbud. Ständigt erbjuds vi genvägar till ett smidigare liv. Över hela samhället ligger ett mönster av förytligande och krav på omedelbar utdelning. Samtidigt längtar vi intensivt efter den tillfredsställelse som bara nås genom utmaning och uthållighet. Hur kan vi idag skilja det sanna guldet från det som glimmar falskt och till slut faller sönder till grus och sand?"

Boken är verkligen läsvärd. Den är en intressant analys av den tid vi lever och pekar på vad som verkligen är värt att leva för.

Under veckan har jag också arbetat med slutredigering av min kommande bok "Gåvoboken - Du är rikare än du tror". Jag hyser fortfarande förhoppning om att kunna trycka boken i sommar före flytten till Norge. Vi får se om det går.

Boken kommer att handla om de många olika gåvor vi får från Gud och hur vi kan ta dem i bruk i våra liv och i församlingens/kårens liv. Stefan har som vanligt hjälpt till med omslaget som presenteras här för första gången.

Här kommer ett utdrag från baksidestexten till den boken:

"Vad har man för glädje av att få en cykel som gåva, om man inte kan cykla?

-Du har kanske fått gåvor som du inte vet hur du ska använda?

-Du kanske är mer ”begåvad” än du någonsin anat?

-Du är kanske rikare än vad du tror?

Den här boken handlar om att det finns olika slags gåvor. Gåvor som fungerar med helt olika förutsättningar. Om vi inte förstår detta kan vi helt missa att använda

det Gud utrustat oss med. På vilket sätt är jag ”begåvad”, utrustad med gåvor? Hur kan jag använda de gåvor Gud har gett mig?

”Han har välsignat oss med all den andliga välsignelse som genom Kristus finns i himlen” (Ef 1:3)"

Under den gångna veckan publicerade jag det första avsnittet i "Tio steg framåt". Det började med att jag upptäckte att Frälsningsarmén i Norge lagt ut hela serien på sin hemsida. 

Jag har med anledningen av det fått en förfrågan om man kan vänta sig de övriga avsnitten publicerade på rupeba.se. Jo, vi räknar med att publicera ett avsnitt i veckan de följande tio veckorna. Både på norska och på svenska!

Det blev mycket om böcker den här söndagen. Men sommaren är en tid då vi kanske mer än vanligt har tid att läsa och reflektera.

Nu är det snart dags för ännu en sommarvecka. Jag ber att det ska bli en välsignad vecka för dig.
Peter Baronowsky

27 juli 2013

Omvänd er!

NIONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET - Goda förvaltare
Söndagens texter:
Bibel 2000: Ords 3:27-32 | Ef 4:20-28 | Luk 12:42-48 | Ps 8

Vart tog undervisningen om omvändelsen vägen?
"Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus –
såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till.
Lägg därför bort lögnen och tala sanning, var och en till sin nästa, vi är ju varandras lemmar. Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede. Ge inte djävulen något tillfälle. Den som stjäl skall sluta stjäla och i stället arbeta och sträva med egna händer, så att han kan dela med sig av sitt goda åt dem som behöver." (Ef 4:20-28)

Då Johannes Döparen förberedde scenen för Jesu ankomst var hans budskap "Omvänd er ty himmelriket är nära." (Matt 3:2). Han fortsätter sin förkunnelse med uppmaningen att "bära sådan frukt som hör till omvändelsen" (Matt 3:8).

Jesus varnar oss upprepade gånger och säger att vi måste omvända oss för att inte gå under. (Luk 13:3+5).

Dagens text har samma budskap. Lägg bort det gamla sättet att leva och "klä er i den nya människan".

Dessvärre hör man ett motsatt budskap i många kyrkor idag. I sin iver att nå så många människor som möjligt har man reducerat evangeliet till att vara ett må-bra-budskap. Evangeliet presenteras så här:
-Du är OK som du är
-Gud älskar dig som du är
-Du är accepterad som du är
-Du får vara precis som du är

Detta är ett helt annat evangelium än det som presenteras i Nya Testamentet. Det är sant att vi får komma som vi är, men därefter förväntar sig Gud att vi ska bära den frukt som hör omvändelsen till. Omvändelsen ska leda till förvandlade liv.

Per Ewert skriver i sin bok "Guldet blev till sand":
"På frammarsch är sådan samfund som utmanar till helgelse, inte väjer för trons kamp och lidanden och som håller Bibelns ord för sanna även om de kolliderar med dagsaktuella ståndpunkter. Medlemmarna flyr däremot de kyrkor som presenterar sig som maximalt öppna, utan krav på personlig förändring" (sid.181)

Evangeliet positiva budskap är:
-Du kan få ett nytt liv
-I gemenskapen med Jesus kan du bli förvandlad
-Du får förlåtelse för dina gamla synder och en chans att börja om på nytt.
-Du behöver inte längre sitt fast i dina gamla vanor och misslyckanden

Omvänd er och låt det nya livet spira fram!

"Ni har lärt känna Kristus – såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till."

26 juli 2013

Höga Rådet samlas

Frälsningsarmén Höga Råd samlas den 29 juli för att välja den tjugonde generalen genom tiderna. Höga Rådet består av alla kommendörer och territoriella ledare.

Höga Rådet i 2013 års version blir det största någonsin och det kommer att bestå av 117 medlemmar - 64 kvinnor och 53 män - med en genomsnittsålder av 59 år. 54 av medlemmarna deltar för första gången.

26 kommer från den Amerikanska zonen, 24 kommer från den Afrikanska zonen, 20 kommer från  zonen Södra Stilla Havet och Sydöstasien, 20 kommer från Europazonen, 15 kommer från Södra Asien och 14 kommer från Internationella Högkvarteret i London.

(Källa: FA:s internationella hemsida)

25 juli 2013

Dags att skörda

Fälten har vitnat till skörd - Semesterbild 2013
"Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd" (Joh 4:35)

Lärjungarna hade missuppfattat situationen. De trodde säkert att det skulle bli skörd någon gång, men inte nu. Kanske om fyra månader. Kanske någon annan plats, någon annan gång. Men Jesus tillrättavisar lärjungarna och säger att det är nu det gäller. Det fanns en mogen skörd som lärjungarna inte hade sett eller förstått.

Det är dags att skörda här och nu. Inför skördetiden är det viktigt att iaktta följande fyra instruktioner:

1/SE (Joh 4:35)
Det gäller att lyfta blicken och se sig omkring och förstå att det finns en skörd. Många kommer inte att inse detta. De är alltför upptagna med att verksamheten ska fortsätta som den gör. Bara den som är beredd att lyfta blicken och se, kommer att kunna engageras i skördearbetet.

2/SKÖRDA
Skörda där du står. Se dig omkring. Be Gud visa dig vem i din omgivning som är redo att ta emot ditt vittnesbörd och din inbjudan.

3/BE
"Han sade till dem: "Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd." (Luk 10:2). Be skördens Herre om att han upplivar skördearbetare som kan ta del i skördearbetet.

4/FRÅGA
I berättelsen om vingårdsarbetarnas lön (Matt 20) står det om vingårdsarbetare som stått sysslolösa hela dagen. Jesus frågar varför de står sysslolösa och de svarar för att ingen har lejt oss (vers 7). Det var ingen som hade frågat dem. Fullt kapabla skördearbetare står sysslolösa därför att ingen frågat dem! Når frågade du sist någon om han/hon ville bli frälst? Når frågade du någon sist om han/hon ville bli frälsningssoldat? När frågade du någon sist om han/hon ville bli frälsningsofficer? Det kanske finns någon nära dig som bara väntar på frågan.
Fälten har vitnat till skörd. Har du upptäckt det? - Semesterbild 2013

24 juli 2013

Få har sett själva träningen...

Det handlar mycket om Dam-EM i fotboll nuförtiden i dagspressen. Det påminner mig om en artikel från Dagens Nyheter från mars 2007. Den gången handlade det om ett stundande VM i Kina.

Dagen artikeln publicerades hade vi en kurs i Stockholm där vi introducerade ett lärjungaträningsprogram. Programmet handlade om disciplin, om att ändra sina vanor. I programmet kunde man läsa att det tar tre veckor att inarbeta en ny vana och ytterligare tre veckor att befästa den vanan.

Lärjungaträningsprogrammet handlade mycket om den dagliga andaktsstunden med Gud, att föra loggbok över den tid man använt, vad man läst och vad Gud talat. Det är ingen som ser och applåderar den stilla stund då du "går in i din kammare och stänger din dörr och ber till din Fader i det fördolda" (Matt 6:6).

Citatet jag använde från artikeln den dagen var "Få har sett själva träningen, många har uppmärksammat resultatet".

Här kommer ett utdrag ur artikeln:
"Väckarklockan ringer bara en gång. Det är grymma 05:00. En halvtimme senare startar träningen. Alltid i blåst, ofta i regn, och någon enstaka gång gör hennes joggningsskor i storlek 40 även avtryck i snöslask.

För Nilla Fischer, 21, är vägen till fotbolls-VM i Kina väldigt lång. Den börjar fyra morgnar i veckan med 90 minuters "powerwalk", inga tillägg. Ensam, monoton fettförbränning längs Malmös mörka gator med tidningsbud och någon tom grön buss som enda, och inte speciellt entusiastiska, åskådare.


Det är drömmen som får upp henne ur sängen. Drömmen om Kina.


- Kanske inte direkt när jag går upp, då är det mest svordomar men vid varje fyspass plockar jag fram Kina, berättar Nilla.
- Bilden jag får är av USA-VM. Då satt jag själv klistrad framför teven och fantiserade om att få vara där och se på. Nu ser jag mig själv spela.


Få har sett själva träningen, många har uppmärksammat resultatet.
"

Det var drömmen om Kina som fick Nilla upp ur sängen klockan fem varje morgon.
Vad drömmer du om?

"Många har uppmärksammat resultatet".
Kan man se någon utveckling i ditt liv som ett resultat av din tid tillsammans med Gud?

"Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det. Var och en som tävlar måste försaka allt – löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar. Jag har målet i sikte när jag löper, och jag slår inte i luften när jag boxas. Jag går hårt åt min kropp och tvingar den till lydnad, för jag vill inte predika för andra och själv komma till korta." (1 Kor 9:24-27)

23 juli 2013

På väg - Steg 1: Maktlöshet - Längtan efter balans och helhet



Steg 1: Maktesløshet. Lengter du etter balanse og helthet?
Bilden: från den norska versionen

Din innersta längta
Det finns något längst in i varje människa som längtar. Det är en längtan efter balans och helhet, en längtan att komma i kontakt med Gud.

Denna längtan är något som är inbyggt i alla människor i alla tider och i alla civilisationer. Om man inte har lärt känna Gud, driver denna längtan människor att skapa sig en ”Gud” i form av en sten, ett träd eller vad som helst.

Alla människor är inte beredda att erkänna att denna längtan finns i deras inre. Det kan till och med vara så att man inte upptäckt denna längtan själv.

Man kan fylla sitt liv med så många aktiviteter och jagande efter saker att man kan hålla denna längtan på avstånd. Men förr eller senare når denna längtan ifatt oss, för den är en del av oss själva, och vi kan inte springa ifrån oss själva även om vi skulle vilja det ibland.

Många människor är rädda att släppa fram denna längtan. Man kan vara rädd för stillheten och tystnaden för att man inte vågar låta den inre människan hinna ifatt sig. Man kan fylla dagen med ljud skratt och intensiv samvaro med andra, men då det är kväll och vi släcker sänglampan hinner våra egna tankar ifatt oss och ropar efter helhet, balans och inre frid.

Till och med människor som ser ut att lyckas bra här i livet går och bär på samma längtan. De jagar genom livet för att uppfylla alla sina mål och de lyckas. De får det efterlängtade jobbet, får råd att köpa drömvillan och köper bilen som överglänser det mesta. Men förr eller senare hinner längtan ifatt dem. De sitter där med allt de har strävat efter och alla sina uppfyllda drömmar och frågar: ”Var det verkligen det här som var meningen med livet?

De människor som inte lyckas så bra i livet upptäcker kanske tidigare i livet att det finns något i dem som ropar efter en djupare mening med livet än bara att överleva.

Att inse och erkänna sitt behov av hjälp
Petrus var fiskare. Han hade varit ute och fiskat hela natten (Du kan läsa om det i Lukas evangelium kapitel 5). Fastän Petrus hade arbetat hela natten hade han inte fått någon fångst. Ändå var Petrus professionell fiskare. Var det något han kunde i livet så var det att fiska. Då han hade åkt ut på fisketuren hade han säkert haft förväntningar på ett lyckat resultat, han hade säkert trott att det skulle gå bra och att han skulle komma hem med en rik fångst så att han kunde försörja sin familj.

Men ingenting blev som Petrus och hans vänner hade hoppats den här natten. Trots alla ansträngningar i mörkret och kylan återvänder de på morgonen utan en enda fisk. Ett totalt misslyckande! Trötta, nedslagna, missmodiga och misslyckade kommer de in till stranden på morgonen.

Då står Jesus där på stranden! Han talar till dem och ber dem lägga ut näten en gång till på ett annat ställe. Petrus påpekar att han faktiskt har försökt hela natten, men eftersom Jesus ber dem skall de försöka en sista gång. Plötsligt förändras hela situationen. De får så mycket fisk att näten är nära att brista. De får vinka åt sina kamrater att komma och hjälpa till.

Efter denna dag blev ingenting i Petrus liv sig likt. Han började ett nytt liv. Han lämnade näten och började följa Jesus.

Det fanns något positivt i den maktlöshet och hopplöshet som Petrus upplevde då han försökt hela natten och misslyckats. Han var mottaglig för Guds erbjudande. Om han hade kommit hem med en stor fångst hade han kanske inte ens lagt märke till att Jesus stod där på stranden. Men nu, efter alla misslyckade försök var han mottaglig för att ta emot hjälp från Gud.

Det finns något positivt med att inse och erkänna sitt misslyckande och sin maktlöshet. Det positiva är att vi då kan bli mottagliga för en förändring. Bara den människa som har erkänt sitt behov och sin längtan kan vara mottaglig för hjälp.

Att inse och erkänna sin verkliga situation kan i själva verket vara det första steget mot en förändring i livet. Det första steget in i en ny verklighet, en ny livssituation.

Undanflykter
Många gånger kan det vara frestande att, i stället för att erkänna sitt behov eller sitt misslyckande, skylla på andra människor eller på andra omständigheter för att situationen är som den är. Man kanske säger:
-”Jag har haft dåliga uppväxtförhållanden…
-”Det är inte mitt fel! Att situationen är som den är beror på dåliga kamrater, myndigheter och en rad olyckliga omständigheter som jag inte kan rå för

Även om det kan vara behagligt att gömma sig bakom ursäkter så hjälper det mig inte i min situation. Det bara håller min befrielse på avstånd.

En förutsättning för att kunna ta emot verklig hjälp är att man inser att man behöver hjälp. En förutsättning för att ta emot hjälp från Gud är att man ser och erkänner sin situation, sitt behov och sin maktlöshet.

Jesus kallar de människor ”saliga” som vi normalt skulle kalla det motsatta av saliga: de fattiga, de sörjande, de hungrande, det törstande osv.

Deras ”salighet” ligger i att de har ett klart behov som de har sett och kan erkänna. Detta är den första förutsättningen för att ta emot befrielse och förlossning från Gud.

Den som inte hungrar eller törstar efter en förändring, eller den som aldrig erkänner att något är fel håller sin befrielse på långt avstånd.

Denna inre oro, längtan eller törst är alltså inte bara något negativt. Att erkänna den är det första steget ut mot friheten.

Det finns ett botemedel mot misslyckande och skuld: förlåtelse! Men mot undanflykter och förnekande finns det inget botemedel.

Då vi vågar kapitulera och låta vår inre längtan komma ifatt oss – DÅ FINNS DET HOPP!

Om du känner att du är beredd att ta detta steg, kan du göra följande bekännelse till din egen:
Jag erkänner att det finns en längtan i mig efter att få uppleva balans och mening i mitt liv och att jag inte i egen kraft kan klara det.
-Denna inre oro och känsla av maktlöshet är början på Guds verk i mitt liv

22 juli 2013

Tio steg i tro

(Introduktionstexten och bilden är hämtad från norska Perleportalen)
 Grubblar du ibland över den kristna tron och är du nyfiken på att söka vidare? Funderar du på om du kan kalla dig kristen? Funderar du på hur du finner Gud och får ett personligt förhållande till honom? Här inbjuder vi dig till en spännande vandring, där vi tar "Tio steg i tro" - det ena efter det andra.
På den här vandringen går du i det tempo som passar dig själv, och som ger dig tid och utrymme att tänka, reflektera, bekänna och ta stegen i ditt eget liv. Vägen till tro följer inte samma schema för alla människor, men Tio steg i tro följer en väg som många har upptäckt fungera. Målet är en levande tro på Gud. Följe med du också! Kom ihåg "Den som söker han finner!" (Matt 7:7). Serien är utarbetad av Rut och Peter Baronowsky och Bert Åberg.

Varje vecka under tio veckor publicerar vi ett nytt avsnitt på rupeba.se

Läs på norska

Internationell kongress i London 2015

Frälsningsarmén firar sitt 150-årsjubileum genom att inbjuda till en internationell kongress i London 1-5 juli 2015.

Tävlingen om att framställa loggan för kongressen är nu avslutad. Det vinnande bidraget kommer från Norge och är utformat av Jan Aasman Störksen och Kim Hansen.

Loggan består av sammanlänkande symboler som representerar duvor, symbolen för den Helige Ande. Att de är sammanlänkade talar om enhet. Duvorna bildar en yttre cirkel som talar om hela jorden och temat för kongressen är Frälsning för hela jorden. Duvorna bildar i centrum en stjärna som är symbolen i Frälsningsarméns fana.

Fortlöpande uppdaterad information om den kommande kongressen kan du finna på Annonssidan.

21 juli 2013

Tidig söndagsmorgon den 21 juli

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

SEMESTER!! Ja, jag vet ,pensionärer får ingen semester. Men eftersom vi planerar att börja jobba igen den 1 september, så vill jag ändå kalla det för semester.

Den gångna veckan har vi haft besök av barn och barnbarn. Underbart intensivt och roligt. Då invasionen drog vidare på fortsatta sommaräventyr satte jag mig ner och kollade av vad som händer på nätet. Jag upptäckte ett par saker som jag inte sett tidigare.

Min predikan från avslutningsgudstjänsten av konferensen Bygget Mälardalen 2012 ligger ute på nätet. Den handlar om att fälten har vitnat till skörd. Du kan lyssna på den HÄR rupeba webb-radio.

Inspelningarna från årets Bygget-konferens har ännu inte lagts ut på nätet. Där hade Rut ett böneseminarium om Vilande - Kämpande - Segrande bön.

Jag upptäckte också att Frälsningsarmén i Norge lagt ut texthäftena till Tiostegsprogrammet på nätet under rubriken "Ti steg mot tro". Jag hade faktiskt tänkt göra samma sak själv.

På måndag introducerar jag serien och sedan kan man räkna med att få läsa ett nytt avsnitt i tio veckor framöver. Den kommer att finnas tillgänglig både på svenska och på norska. (Bilderna är från den norska publiceringen).

Nu är det söndagsmorgon och dags för en stunds semester innan det är dags att förbereda för flytt till Norge.

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky

20 juli 2013

Inför söndagen - Andlig klarsyn

ÅTTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET - Andlig klarsyn

Söndagens texter:  Bibel 2000: Ords 7:1-3 | 1 Kor 3:10-15 | Matt 7:22-29 | Ps 119:30-35

Huset på berggrunden och huset på sanden

"Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok man som byggde sitt hus på berggrund. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det var byggt på berggrund. Och den som hör dessa mina ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus på sand. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och störtade sig mot hans hus, och det rasade och raset blev stort.”
När Jesus hade avslutat detta tal var folket överväldigat av hans undervisning, för han undervisade med makt och inte som deras skriftlärda."  (Matt 7:24-29).

Det handlar om en klok man och om en dåre. Alla som har gått i söndagsskolan kan den här berättelsen. Det handlar om att bygga sitt liv på den fasta klippan.

Men även om det är många som kan berättelsen utantill är det många som missat poängen. Om man frågar folk i allmänhet och folk i kyrkan i synnerhet vad det är för skillnad på den kloke mannen och dåren, får jag ofta svaret att den kloke mannen byggde sitt liv på Jesus. Det kan säkert vara sant, men det står ingenting om det i texten.

Det finns bara en skillnad mellan den kloke och dåren.

Båda två hörde samma ord. De fick samma undervisning. De tog emot samma ord från Jesus.

Den enda skillnaden var sedan att den kloke gjorde vad Jesus sa och dåren gjorde inte vad Jesus sa.


Det handlar om att lyssna och att lyda. Både och. 

Hur många är det som efter söndagspredikan går ut och tillämpar vad de lärt sig? Och hur många är det som verkligen gör något med budskapet de tar emot?

Hur många kloka finns det på gudstjänsten och hur många dårar? Var bygger du ditt hus?

Tänk om vi bara tillämpade en bråkdel av allt vad vi lärt oss i kyrkan. Då skulle både kyrkan och världen sen annorlunda ut.

/PB

19 juli 2013

Jag tror på predikan!

Det finns många som säger att predikan ska vara kort. Kanske max 10 minuter. Resten av gudstjänsttiden ska det vara musik och annat lite mer underhållande. De säger att ingen orkar lyssna på ett tal som är längre än 10 minuter. Då tröttar man bara ut folk.

Jag har en annan uppfattning. Jag tror predikan är det viktigaste i gudstjänsten. Det är predikan som skapar tro: "Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord" (Rom 10:17). Om predikan nedprioriteras blir resultatet liten tro.

Jag hade häromveckan ett inlägg om folkvandringar i Norge. Man räknar med att ca 150.000 personer vallfärdar till de kristna konferenserna i Norge under sommaren. Jag kan lova dig att det inte finns många tio-minuters-predikningar på de konferenserna. Om predikanten predikar kortare än 30 minuter blir folk besvikna. De har investerat en del av sin semester för att få god undervisning och stärka sin tro.

Min poäng är inte att predikan ska vara så lång som möjligt. Det handlar inte bara om tid. En del predikningar är alldeles för långa om de är tio minuter. Andra predikningar är alldeles för korta om de är trettio minuter. Innehållet är naturligtvis det viktigaste.

Men det är trots allt så att man hinner säga mer på trettio minuter än på tio. Jag tror att Guds folk är i behov av mer tro. Därför tror jag på predikan.

/PB

18 juli 2013

Vilka normer har ateismen?

Ännu en debattartikel från Claphaminstitutet skriven av Tuve Skånberg. Artikeln var publicerad i Norra Skåne den 14 juli. Den återfinns även på Claphaminstitutets hemsida.

"I den linjeartikel för ett årtionde sedan som blev upptakten till ateisternas intresseförening Humanisterna, hävdade Christer Sturmark: ”Vi måste ifrågasätta religionens existensberättigande som normgivare i ett modernt samhälle” (SvD 04-06-21).  Att Sturmark har ambitionen att förverkliga sin och ateisternas agenda i svensk rikspolitik syns av att han kandiderat på Folkpartiets riksdagslista för Stockholms län, tillsammans med partiledaren Jan Björklund.

Har då den kristna tron ett existensberättigande som normgivare, inte bara för enskilda troende utan för ett helt samhälle? Ja, varifrån skulle vi annars ha fått och få själva de grundvärderingar som vårt samhälle vilar på? I tusen år har den kristna etiken format vårt rättsmedvetande, alltsedan Västgötalagen deklarerade ”Kristus är främst i vår lag”.

I den nu gällande kursplanen för skolan står: ”Västerländsk kultur och samhällsutveckling har under lång tid påverkats och påverkas av kristendomen och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner.


Läs mer

Claphaminstituet fyller fem år i år och har med anledning av det utgivit en jubileumsskrift På goda grunder, utgiven på rupeba förlag. Boken innehåller några av de viktigaste artiklarna som  institutet fått publicerade under de fem åren. Boken kan köpas HÄR.

17 juli 2013

"Inte bara socialt arbete"

FREMHOLDER FRELSEN: Grethe Berg, Rut Baronowsky, Peter Baronowsky og Odd Berg er blant offiserne som er på plass på Kvåstunet.
Lyngdals Avis rapporterar från Sörlandsfestivalen i Norge:
"Dette var tredje året på rad festivalen ble arrangert på Kvåstunet, og i år som i fjor bidro den lokale sangeren Ann Kristin Eikeland med vakker sang. At frelsen fortsatt er viktig i Frelsesarmeen ble bekreftet på tirsdagens kveldsmøte. Løytnant Peter Baronowsky talte til de fremmøtte om at Jesus snart kommer igjen, og trakk frem flere endetidstegn.
– Det skal også være krig og uro i Midtøsten, og et tegn på hans gjenkomst skal være at Israel skal få igjen sitt land og fly fra hele verden skal komme med mennesker til Israel, sa han, og sa avslutningsvis at han ikke kom med skremsel men med et gledesbudskap.
"

Läs mer